Ända sedan Rysslands invasion av Ukraina har det stått klart att de svenska skatterna på energi och drivmedel är för höga. När utbudet av gas och olja på världsmarknaden blev osäkert drogs priserna upp på all energi, oavsett härkomst. Det drabbade Sverige hårt eftersom priserna här redan var rekordhöga. Under mars månad noterades den högsta inflationen på 30 år (SCB 14/4), vilken främst drivits på av kostnadsökningar på el och drivmedel.
Ett enkelt sätt att avhjälpa kostnadskrisen vore att sänka skatterna på energi. Vilket faktiskt drevs igenom av oppositionen så att skatten på bensin och diesel från den första maj är 1,8 kronor lägre.
Energibeskattning regleras dock även av EU som har satt en miniminivå för skatterna. Därför har bland andra Moderaterna sedan krisen utlöstes drivit på för att Sverige ska ansöka om undantag från EU-reglerna, och tillfälligt helt ta bort energiskatterna. Det vore en stor lättnad för svenska familjer och företag. Men regeringen har konsekvent stretat emot.
Först tyckte klimat- och miljöminister Annika Strandhäll att det var ”hål i huvudet” att ens överväga en sänkning (Aftonbladet 18/3). Det motsades senare av Mikael Damberg som påstod sig vara teoretiskt sett för ett undantag, men menade att det saknade stöd hos andra EU-länder (TT 22/3). Då det inte var säkert tycktes det enligt Damberg inte ens vara värt att försöka.
En åsikt som verkar ha delats av statsminister Magdalena Andersson då hon senare träffade de andra EU-ledarna. Det är oklart om hon ens försökte ta upp frågan ordentligt, då hon snabbt rapporterade att gensvaret inte var överväldigande (TT 26/3). Det är så att säga för sådana situationer förhandlingar är till.
Nu visar det sig dessutom att EU-kommissionen i slutet av april uppmanade medlemsstaternas finansminister att ansöka om just sådana undantag (SvD 30/4). Något som Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson har krävt att Damberg också ska göra. Men hittills har han inte agerat.
Självklart finns inga garantier för att en ansökan skulle godkännas. Men det är inget skäl att inte försöka. Ändå är det precis vad den socialdemokratiska regeringen återkommande har gjort. Det är ett mönster som känns igen. S ville först ha en betydligt mindre sänkning av de svenska energiskatterna, och vill fortfarande inte sänka reduktionsplikten, vilken också driver upp priserna.
Det är svårt att se någon annan förklaring än socialdemokratisk motvilja mot att låta människor behålla sina egna pengar, ens då priserna skenar. I stället har regeringen lagt fram diverse specialbidrag som bara hjälper vissa grupper och ökar beroendet av statsmakten. Än en gång sätter S sin egen makt framför svenska medborgares väl.