Inslagen i Uppdrag Gransknings andra program var till stor del kända. Skrivelser, debattartiklar och beslutsunderlag som skenbart kommer från olika aktörer, men som kan härledas till det förre kommunalrådet Harald Hjalmarsson (M). Det som var nytt var att även Bruno Nilsson, chefen för samhällsbyggnadsenheten (en enhet som inrättades under Hjalmarssons styre), agerat som medhjälpare åt Hjalmarsson i politiska frågor.
Låt oss en gång för alla konstatera att beslutet att förlänga flygplatsen inte togs för att det fanns ett stort behov av ambulansflyg. Programmet visar att förlängningen blev till framför allt för att Hjalmarsson ville ha den. Sannolikt beroende på att Björn Ulvaeus ville ha den.
Däremot var det många kommunstyrelseledamöter som trodde att flyget behövdes. I SVT Nyheter Småland (22/3) framgår att just ambulansflyget var avgörande för flertalet partier i kommunfullmäktige som deltog i beslutet. Samtidigt vittnar partierna om att de inte fick information om att ambulansflyget inte kan landa under vintern. Det rimmar illa med kommunens officiella uttalanden om att den ”inte under någon del av beslutsprocessen förespeglat att det skulle gå att använda flygplatsen under vintertid”.
Det är måhända inte omöjligt att det kan komma att landa ambulansflyg i Västervik i framtiden. Men det är högst hypotetiskt i dagsläget – med ett antal villkor som ska uppfyllas för att så ska ske. Det bästa kommunen kan hävda är att den investerat 10 miljoner i spekulativt syfte för att försöka få till ett ambulansflyg som kan landa under delar av året.
Tomas Kronståhl (s) har uttryckt att han inte vill vara någon marionett. När reportern på Uppdrag Granskning undrar vem som egentligen styr svarar han ”Ja, det undrar ju jag med då”. Trots att Kronståhl framstår som kroniskt ovetande i programmen så är han mycket mild mot den övriga ledningen, inklusive Harald Hjalmarsson. Hur ska man förstå detta?
Om Kronståhl kritiserar andra så drabbar kritiken honom själv som högst ansvarig. Men det synes inte vara hela förklaringen. Det finns en bakgrund där Socialdemokraterna och Moderaterna i Västervik trivs i varandras sällskap. Det gäller inte minst Kronståhl och Hjalmarsson som personer. När den borgerliga majoriteten sprack år 2012 fortsatte Hjalmarsson att regera tillsammans med Socialdemokraterna. Samarbetet fick hård kritik. Inget tyder dock på att det ömsesidiga intresset har svalnat sedan dess.
Det som skulle vara värre än en formell S & M-majoritet är ett S & M-styre dolt under ytan. Påfallande ofta tycker partierna likadant i principiellt viktiga frågor. Slottsholmen, flygplatsen, en södra infart och synen på de kommunala bolagen är några exempel.
Till VT (14/3) säger Kronståhl: ”Det kändes som att Uppdrag Granskning försökte få mig och Harald så här” - och gör en gest där han trycker knytnävarna mot varandra. ”Ett tag var de på väg att lyckas.” Vänskapen mellan partierna synes alltså säkrad. Frågan är vad den innebär för resten av kommunen.