Som nytillträdd energiminister menade Farmanbar tvärtom att investeringar i ny kärnkraft, särskilt från statens sidan, inte var en hållbar väg framåt för Sverige (SVT 16/1). Så sent som i maj ondgjorde han sig i en debattartikel över att M skulle favorisera kärnkraften (Aftonbladet 18/5). Därefter har retoriken stegvis förändrats.
Först bedyrade Farmanbar att S minsann är öppet för alla kraftslag, men ville ändå inte göra något aktivt för kärnkraften. ”Låt oss se om någon vill ansöka om att bygga och på riktigt investera i kärnkraft”, sa han i en intervju med DN i juni (16/6). Därefter lanserade han tillsammans med finansminister Mikael Damberg en generalplan för elproduktionen där kärnkraften är en viktig del (DN Debatt 21/8).
Slutligen är det nu, enligt S-retoriken, tydligen M som inte är tillräckligt kärnkraftsvänligt: ”Ni har bara en skiss på att bygga kärnkraftverk men är inte beredda att sätta kraft bakom orden”, anklagade energiministern i debatten mot Bohlin.
Den cyniskt lagde kan ana att de skenande elpriserna har tvingat fram den socialdemokratiska helomvändningen. Den 22 augusti slogs nya prisrekord då elen i SE3 kostade fyra kronor per kilowattimme, och i SE4 hela fem kronor och 80 öre – innan avgifter och skatt (DI 23/8). Men oavsett anledning till att omfamna kärnkraft är det ett positivt besked från S.
Vad är då den väg framåt som Farmanbar lyfter fram? ”Vi vill se över vilka åtgärder som behövs för att vi ska kunna utnyttja både befintlig och framtida kärnkraft”, skriver han och Damberg. De vet alltså inte ens vilka åtgärder som behövs. Kanske sparades de faktiska förslagen till den tillhörande presskonferensen? Nej, SVT rapporterar att några ”konkreta förslag på att förbättra förutsättningar för ny eller för förlängd kärnkraft nämns inte”.
Det verkar inte bättre än att Socialdemokraterna ägnar sig åt tom retorik. Det i skarp kontrast till Moderaterna, vars ”skiss” tvärtom har flera verkningsfulla åtgärder. Oppositionspartiet vill häva förbudet mot att bygga fler än tio reaktorer och mot att bygga reaktorer på andra platser än där det finns i dag. M vill även anslå medel till forskning för att utveckla ny teknik, och har lovat 400 miljarder kronor i kreditgarantier till ny kärnkraft.
Nyligen aviserade Carl-Oskar Bohlin att M också vill använda det statliga ägandet i Vattenfall till att inledda en uppbyggnad av ny kärnkraft (TT 22/8). Ett förslag som Khashayar Farmanbar direkt avvisar.
Som alla barn instinktivt vet bör man inte titta på vad folk säger, utan vad de gör. Socialdemokraterna levererar stora ord, men inga praktiska förslag. Det är nästan som att partiet inte alls vill bygga ny kärnkraft.