Kontinentens många stater har alla sin individuella relation till Ryssland. Det tyska energiberoendet känner vi till, liksom den franska viljan att agera självständigt i förhållande till USA. Men även mellan små länder finns skillnader. Ungern är kanske det land som haft svårast för att sluta upp mot Putin. Polen har på många sätt drivit på. En annan intressant stat är Tjeckien. Av alla EU-länder var det Tjeckien som själva senast upplevde rysk aggression då Sovjetunionen marscherade in 1968. Det lever fortfarande miljoner tjecker med egna minnen av den våren. Men tjeckerna har råkat illa ut även i mer näraliggande tid.
För i samband med anfallet på Krim 2014 genomförde faktiskt Ryssland en militär operation inne i Tjeckien, trots att det ju både är ett EU- och ett Natoland. Ryska agenter sprängde ett ammunitionsupplag och två arbetare dödades vid explosionen. Misstankarna riktades genast mot Ryssland men först i fjol kunde man bevisa sabotörernas identitet. En anledning var att de ryska agenterna hade använt samma pass som vid ett giftmord i Storbritannien.
Efter att man fått bevisen för den ryska inblandningen utvisade Tjeckien 18 ryska diplomater. Argument fann man i Wiendeklarationen som stipulerar att det bör finnas en balans i antalet diplomater länder har hos varandra. Ryssland har ofta långt fler personer på plats i andra länder än vad de vanliga arbetsuppgifterna på ambassaden motiverar. Utvisningarna möttes som alltid av motsvarande utvisningar från Ryssland. Flera andra EU-länder gjorde sympatiåtgärder med tjeckerna. Sverige nöjde sig med att tala med den ryske ambassadören.
Relationen mellan Tjeckien och Ryssland verkar hursomhelst förbli sval. Några av de snabbaste och största demonstrationerna efter Putins angrepp hölls i Prag. Stadens officiella byggnader smyckades gula och blå. Stödet till ukrainarna är dock inte bara symboliskt. Tjeckien var Warszawapaktens gamla vapensmedja och har än idag en internationellt konkurrenskraftig försvarsindustri som kan leverera ammunition och vapen till de kämpande ukrainarna i öster. Och precis som de andra Visigrad-länderna, Slovakien, Polen och Ungern, har Tjeckien redan tagit emot den första vågen flyktingar. I Tjeckien finns sedan tidigare en diaspora av ukrainarna som arbetar framför allt inom byggindustrin. Den lär nu växa.
Den allmänna uppfattningen i Tjeckien verkar vara att konflikten kommer att vara länge. Tjeckerna har stor tilltro till sitt Natomedlemskap och är ett av de länder som varit mest villiga att bidra till försvarsorganisationen. Faktiskt gick landet med i Nato flera år före det gick med i EU. Det speglar tjeckernas syn på sig själva som del av Väst men också deras samtida skepsis mot mäktiga grannar. Det är erfarenheten hos en liten nation mitt i Europa som kommer till uttryck. Sverige har kanske anledning att oftare snegla mot tjeckerna.