Ăr verkligen den smĂ„skaliga vattenkraften en första rangens miljöbov? Av en del myndigheter och tjĂ€nstemĂ€ns agerande verkar det onekligen sĂ„. Hur ska man annars förklara att vattendammar som varit i drift sedan 1600-talen plötsligt behandlas som ett i det nĂ€rmaste akut miljöhot.
I Land Lantbruk (7/4) beskrivs hur familjen Hillström, Àgare av en gammal sÄg- och kvarndamm med tillhörande vattenkraftverk nu riskerar juridiska kostnader pÄ uppskattningsvis 1,2 miljoner kronor. Allt dÀrför att en dom om vattenrÀttigheterna frÄn 1856 inte lÀngre duger och Mark- och miljödomstolen har beslutat att ett nytt tillstÄnd för verksamheten behövs. En överklagan ska skickas in till Europadomstolen.
Ett miljötillstÄnd Àr en kostsam historia eftersom verksamhetsutövaren fÄr bÀra kostnaden för de nödvÀndiga miljöutredningarna som behövs för att besluta om ett nytt tillstÄnd. Dessutom finns risken att miljöorganisationer kommer att överklaga ett nytt beslut med nya kostnader som följd.
LÀnsstyrelser och aktivistiska tjÀnstemÀn har pÄ sina hÄll drivit pÄ oproportionerligt hÄrt och utan större förstÄelse för konsekvenserna av att lÀgga pÄ enskilda dammÀgare kostnader som verksamheten inte har en chans att bÀra.
Om motivet Ă€r att rensa vandringslederna för fisk och förbĂ€ttra fiskevĂ„rden mĂ„ste det finnas mindre ingripande alternativ i form av vandringstrappor och liknande Ă„tgĂ€rder i de flesta fall. I den sĂ„ kallade energiöverenskommelsen mellan regeringen och allianspartierna ingĂ„r ett stĂ€llningstagande för en enklare prövning av den smĂ„skaliga vattenkraften, men den vĂ€ntar fortfarande pĂ„ att bli en tvingande lag. Till dess verkar det som om vattenkraftsmotstĂ„ndarna passar pĂ„ att ârensa vattendragenâ.
Vattenkraft ska naturligtvis i möjligast mÄn vara miljövÀnlig och dammarnas negativa miljöpÄverkan ska avhjÀlpas, men det mÄste ske med förstÄnd och helhetssyn. Lagstiftningen och tillÀmpningen av lagarna mÄste tÀnkas om nÀr det gÀller vattenkraften. Framför allt mÄste det till nÄgon form av skÀlighet nÀr det gÀller kostnadsansvaret i tillstÄndsÀrenden.
HÀr kan det vara pÄ sin plats att sÀtta in dammarna i ett större perspektiv. PÄ mÄnga stÀllen runtomkring i landet har vattenbrist blivit ett problem. PÄ vattenkraftens pluskonto bör föras funktionen som vattenreservoar. Dessutom kan kraftverksdammar fungera som buffertlager av vatten i samband med kraftiga störtregn. Vattenkraften förtjÀnar att sÀttas in i ett större vattenförvaltningsperspektiv som inte enbart fokuserar pÄ antingen energi eller vattenmiljövÄrd.
Lagar som reglerar dammar tillhör de Àldsta juridiska texterna i vÀrlden. I Hammurabis lag frÄn 1700-talet fvt som gÀllde i det forntida Babylonien, dagens Irak, fanns regler om ansvar för dammar. Trots att dagens lagar inte Àr skrivna pÄ kilskrift sÄ Àr regelverket som rör vatten svÄrt att förstÄ. Det verkar inte ens som om politikerna som stiftat lagarna har varit medvetna om vilka konsekvenser exempelvis EU:s vattendirektiv fÄtt för verksamheter som rör vatten.