Risk för tungt regelhagel från EU

EU är på väg mot en harmonisering av reglerna för användning av blyhagel, och det finns anledning att vara orolig.

Effekten av förslaget som det ser ut nu skulle bli att en enorm del av Sveriges, och även exempelvis Finlands, yta skulle klassas som våtmark och därmed innebära förbud mot blyhagel.

Effekten av förslaget som det ser ut nu skulle bli att en enorm del av Sveriges, och även exempelvis Finlands, yta skulle klassas som våtmark och därmed innebära förbud mot blyhagel.

Foto: ROBIN HALDERT/TT

Ledare2020-07-15 04:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

I det här fallet handlar det om allt annat än harmoni, eftersom ett överstatligt beslut kraftigt skulle begränsa möjligheten att använda blyhagel även utanför de känsliga våtmarkerna i Sverige. I dag, den 15 juli, avslutas medlemsländernas omröstning för om förslaget går vidare till ministerrådet och EU-parlamentet.

Problemet med förslaget, som tagits fram av EU:s kemikaliemyndighet ECHA, är inte avsikten att skydda djur och natur från giftigt bly. I Sverige finns redan kraftiga begränsningar för användning av blyhagel. Till exempel får det inte användas vid jakt på våtmarker, eftersom sjöfåglar kan få i sig den giftiga ammunitionen. Liknande regler gäller i 23 andra EU-länder. Men ECHA har alltså ändå lagt fram ett förslag som ska inskränka dessa länders egen lagstiftning, under förevändningen att lagstiftningen ska harmoniseras.

Inom vissa områden är det fullt rimligt att ha gemensam lagstiftning genom EU, men detta är inte ett sådant. Orsaken blir uppenbar när man tittar på konsekvenserna av den definition av våtmarker som förslaget utgår från. Inte bara sjöar och åar skulle omfattas, utan även marker som bara tillfälligt täcks av exempelvis smältvatten på våren.

Effekten av förslaget som det ser ut nu skulle bli att en enorm del av Sveriges, och även exempelvis Finlands, yta skulle klassas som våtmark och därmed innebära förbud mot blyhagel. Den varierande naturen inom EU-området gör det uppenbart att exakt samma lagformulering inte kan gälla i alla länder.

Vissa vapen, såsom äldre hagelgevär, kan inte skjuta annat än bly, vilket skulle göra dem värdelösa i Sverige om de nya EU-restriktionerna blir verklighet. Dessutom bryter förslaget mot våra rättsprinciper, eftersom det räcker med att enbart påträffas på förbjudet område med blyammunition i fickorna för att riskera straff. Detta trots att den officiella avsikten med förslaget enbart är att skydda våtmarkerna.

Ännu mer långtgående avsikter lurar dock inom EU, i form av ett totalförbud på bly i jakt, fiske och sportskytte. Det kan ställa till problem för bland annat skidskyttet, där ammunition med motsvarande egenskaper som klarar vinterväder är svåra att ta fram.

Även om varken det lindrigare eller det totala förbudet mot blyammunition vunnit något övertygande stöd är risken stor att de ändå slinker igenom i lagstiftningsprocessen. Förslaget om blyförbud nära våtmarker kan som ett första steg gå vidare så länge medlemsländerna inte aktivt protesterar genom den mejlomröstning som pågått under tre veckor fram till i dag, 15 juli.

Att reglera användningen av ett giftigt ämne som bly är rimligt, men inte med så yviga formuleringar att det slår mot fler än vad som är nödvändigt. Det är tydligt både principiellt och i praktiken att EU inte bör lagstifta i vapenfrågor.