Sverige återaktiverar plikttjänstgöringen för 7 500 personer för att kunna fylla upp luckorna i de nya yrkesförbanden. Finland skickar specifika krigsplaceringar till alla 230 000 reservister. Litauen höjde nyligen sin militära beredskap.
Östersjöområdet har i år dominerats av Rysslands kraftigt utökade övningar och alltmer aggressiva markeringar. Ryssland har nyligen under flera dagar genomfört en stor militär övning i området. Bland de många avancerade flygplan som har använts märks särskilt det strategiska bombplanet Tupolev Tu-95 som visserligen kan bära konventionella vapen men som främst är tänkt att användas för leverans av kärnvapen.
Åtgärderna som vidtagits av Sverige och Finland är inte nödvändigtvis en konsekvens av den senaste ryska maktuppvisningen, då torde exempelvis statsminister Stefan Löfven ha medverkat vid presskonferensen, utan hade kanske gjorts ändå. De är ändock viktiga markeringar mot Ryssland, men även mot de egna ländernas medborgare, signalen är att det nu är ett kärvare säkerhetspolitiskt läge än för bara tolv månader sedan.
Återaktiveringen av plikttjänstgöringen är nödvändig. Försvarsmakten har inte kunnat fylla organisationen med frivilliga med de resurser som de har tilldelats för ändamålet. Det är svårt att locka till en militär karriär med minimilöner.
Detta har fått till följd att åtskilliga förband i det svenska försvaret enbart existerar på pappret. De består primärt av gamla värnpliktiga som inte har kunnat kallas in för övning. Nu blir det dock möjligt att kalla in dem för rep-övningar. Så länge regeringen inte tänker tillföra medel för att göra en militär yrkeskarriär mer attraktiv är detta nödvändigt för att upprätta den försvarsorganisation som till slut ska utgöra en-veckas-försvaret.
Detta är ett bra första steg. Nu måste samtliga politiska partier ta sitt ansvar, svälja prestigen från tidigare trätande och söka en bred överenskommelse. Försvaret och den nationella säkerheten kräver nu väsentligt ökade resurser. Försvarsorganisationen behöver i ett första steg utökas till att kunna försvara två platser i Sverige och ha möjlighet att återta en tredje. Både öst- och västkusten måste kunna försvaras samtidigt.
Det är också hög tid att partierna ser över dogmatiska och kategoriska attityder gentemot Sveriges försvarspolitiska samarbetsmöjligheter. Utredaren Tomas Bertelman pekade nyligen på behovet av att objektivt utreda konsekvenserna av ett svenskt Natomedlemskap. Det är en fråga som blir mer aktuell dag för dag.
Sveriges vägran att gå med i Nato har skapat ett säkerhetspolitiskt vakuum i Östersjön som Ryssland gör sitt bästa för att fylla. Det skapar stor osäkerhet för alla länder runt Östersjön, inte minst våra grannar i Estland, Lettland och Litauen.
Det var rätt av regeringen att återaktivera delar av plikttjänstgöringen. Det är ett bra första steg, men det löser inte de grundläggande strukturella problemen på sikt.