Jag påtalade i min förra ledare att kommunen ofta går utanför sitt kärnuppdrag för att försöka lösa integrationsproblemen. Dock saknas satsningar inom kommunens kärnverksamhet – Svenska för invandrare, SFI.
Så snart de nyanlända har uppehållstillstånd har de också rätt att få SFI, enligt skollagen. Regeringen har också avsatt särskilda medel till kommunerna för detta. Vidare är det enligt skollagen kommunens uttryckliga ansvar att informera och motivera de som har rätt till SFI att delta i utbildningen. Dock är det mycket som tyder på att detta inte fungerar.
På kommunens hemsida står det att man "måste vara folkbokförd i Västerviks kommun eller tillhöra undantagen enligt skollagen kap. 22" för att få läsa SFI. Det kan vara värt att påpeka att skollagens 22:a kapitel inte längre existerar. Och att om texten är tänkt att ge information till just nyanlända är den tämligen svårbegriplig. Den är svårbegriplig även för den som kan utmärkt svenska, men inte är väl insatt i systemet.
En person har rätt till SFI så snart denna har uppehållstillstånd, enligt lagen. Efter att den asylsökande fått uppehållstillstånd kan denna folkbokföra sig på asylboendet och har därmed rätt till SFI, enligt kommunen. Att vara folkbokförd i en kommun kan dock lätt blandas ihop med att vara kommunplacerad eller att ha egen bostad, vilket alltså inte är ett krav.
Jag har genom åren talat med tjänstemän inom Arbetsförmedlingen och SFI-utbildning vilka utan omsvep berättar att de nyanlända utan kommunplacering inte går SFI. När jag har talat med nyanlända med uppehållstillstånd på asylboende säger de att de måste vänta på kommunplacering för att få börja SFI.
Jag har tidigare frågat den ansvariga tjänstemannen för SFI i Västervik hur de informerar de som bor i asylboende inom kommunen. Svaret blev att Migrationsverket informerar om detta. Men att Migrationsverket eventuellt har en rutin kring detta fråntar inte kommunen det formella ansvaret att finna och motivera individerna att delta. När jag frågade samma person hur många av denna grupp nyanlända som faktiskt deltar i SFI uteblev svaret.
Ett annat förbättringsområde, för att åtminstone uppfylla kraven från lagstiftningen, gäller på vilka tider SFI erbjuds. Ett lagstadgat krav är att undervisningen ska erbjudas på tider som är anpassade efter elevens behov.
Att få tala svenska ute på en arbetsplats är sannolikt det mest effektiva sättet att lära sig språket. Jag har dock lyssnat till arbetsgivare som gärna tar emot nyanlända på praktik och i anställning, men som tycker det är problematiskt att de arbetssökande sällan är tillgänglig för jobb på grund av SFI.
Lektionerna kan därför behöva koncentreras till färre dagar för att öka möjligheter till jobb och praktik. Även lektioner på kvällstid bör erbjudas, såsom grannkommunen Vimmerby nyligen började göra. Studier i svenska är förvisso viktigt, men får inte tillåtas vara ett hinder för att komma ut i praktik eller jobb.