Det har nog inte gått någon förbi att det har varit kaos på Arlanda de senaste veckorna. Förklaringen påstås vara dålig planering efter pandemin, ett problem som finns över hela Europa. Men problemen som uppstått på Arlanda flygplats ligger på en annan nivå.
Flygplatsen hade kapacitetsbrist även innan pandemin. Beslutet att bygga om och bygga ut Arlanda har skjutits upp under flera års tid för att det inte har varit en politiskt lönsam fråga att driva. När pandemin väl kom stoppade Swedavia flera utbyggnadsprojekt med resonemanget att flygets framtid såg osäker ut. Många verkade tro att flygets tid var förbi.
Det visade sig vara en naiv tanke och med facit i hand ser vi nu att så inte var fallet. Flyget är tillbaka med kraft, men Arlanda har fortfarande bara en av tre terminaler öppna.
Men trots kaoset på Arlanda har politikerna inte ändrat inställning. Regeringen har idag i ett pressmeddelande presenterat sin nationella infrastrukturplan. Det är en enorm satsning på 881 miljarder kronor. Pengarna ska gå till drift och underhåll av väg och järnväg samt nya satsningar på bland annat nya stambanor. En viktig del av planen handlar om att uppfylla klimatmål och gå mot en mer fossilfri infrastruktur.
Att rusta upp järnvägen och förvalta vägar är viktigt för att hela landet ska leva. Men regeringens plan doftar mer av nysatsning än förvaltning. 362 miljarder läggs på drift och underhåll jämfört med 437 miljarder som läggs på nya banor och utveckling. Trafikverket har gjort klart i sin rapport att det rör sig om investeringar som kommer att gå med förlust. Samtidigt går inga av dessa pengar till att utveckla flyget. Med tanke på Sveriges avlånga form så är behovet av transport viktig för både näringsliv, jobb och relationer mellan norr och söder. En kombination av flyg och tåg behövs. Arlanda är en mittpunkt mellan de norra och södra delarna av landet och borde därför vara inkluderad i en sådan stor satsning.
Infrastruktur handlar till stor del om förvaltarskap. Som det ser ut nu förvaltas inte flyget på rätt sätt. Bolagen kommer mer och mer att flytta sin trafik till Danmark. Med det förlorar Sverige både jobb, pengar och möjlighet till en stark infrastruktur. Regeringen måste tänka om och satsa pengar på omställningen till grönt flyg i stället för att stirra sig blind på tåg som det enda gröna alternativet. Dessutom borde mer pengar avsättas för att förvalta de spår och vägar som redan finns, innan man förlorar det vi byggt upp hittills. Den fossilfria avsikten är positiv men det finns få nyanser i hur omställning kan göras.
En utredning om Arlandas utveckling ska komma i juni. Med tanke på regeringens flygpolitik är förväntningarna låga. Förhoppningsvis kan vi i framtiden se en mer holistisk infrastruktur där flyget, tåget och bilen kompenserar varandra på ett hållbart och smidigt sätt. Att arbeta med hållbarhet och miljö handlar också om att tillvarata det vi byggt upp och spara resurser till det som är viktigt. Det tänket saknas i regeringens politik.