Det är särskilt viktigt i krissituationer. Då måste medborgarna veta vad ansvariga politiker gjorde och varför, för att kunna bedöma om de förtjänar förtroendet att hantera framtida kriser.
Efter den första coronavågen våren 2020 blossade därför fullt naturligt en debatt upp om vad regeringens strategi egentligen hade varit. I fokus stod frågan om huruvida regeringen hade accepterat en högre nivå på smittspridning än nödvändigt. Med nästan 5 000 dödsfall redan då ville många dels bedöma om fler liv hade gått att rädda, dels förbereda sig inför en potentiell andra våg.
Peter Wennblad, biträdande chef för SvD:s ledarredaktion, avslöjar (21/2) att regeringens krishanteringskansli redan i maj 2020 beslutade att ta fram två rapporter som underlag för den fortsatta hanteringen av pandemin. I den första står: "En viktig del av den svenska coronastrategin är att minska smittspridningen till en nivå som innebär att sjukvården klarar av att ta hand om alla patienter som behöver vård".
Vad detta innebär preciseras i den andra rapporten: ”En central del i smittbekämpningen är att det är sjukvårdens kapacitet som styr”. Rapporten bedömer också att hårdare restriktioner endast bör införas ifall ökad smittspridning leder till fler patienter och avlidna. Då bör man i första hand införa samma restriktioner som under våren, och först om vården riskerar att överbelastas kan kraftigare åtgärder inte längre uteslutas.
Dessa underlag diskuterades av regeringen i juni respektive september 2020, men har sedan sekretessbelagts. De överensstämmer mycket väl med hur regeringen senare agerade då smittspridningen verkligen började öka under hösten. Ändå har ansvariga ministrar hävdat att målet var minimerad smittspridning – till och med i utfrågningar i riksdagens Konstitutionsutskott. Dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) sade till exempel den 26 april 2021 att målet var att ”pressa ned smittspridningen så mycket som det bara går”. Socialminister Lena Hallengren (S) gick ännu längre i sin utfrågning den 9 april 2021 då hon avfärdade ”att vi skulle vilja pressa ned lite grann och tycka att det var okej med en viss nivå, den bilden har aldrig funnits. Den uppgiften har aldrig funnits. Det målet har aldrig funnits. Det beslutet har aldrig fattats".
Ändå fanns just det målet i regeringens beslutsunderlag sommaren 2020. Och det var i enlighet med dessa underlag som den senare agerade. Oavsett om det i sak var rätt beslut eller ej avseende pandemihanteringen, har ministrarna uppenbarligen varit rädda för att medborgarna ska få veta vad man egentligen gjorde. Det verkar inte bättre än att den socialdemokratiska regeringen har ljugit för riksdagen och för svenska folket.