Under en presskonferens på statsministerns rekreationsbostad i Harpsund där regeringen samlats för att sätta ramarna för höstbudgeten berättar finansminister Magdalena Andersson (S) att svensk ekonomi går starkt framåt. Men trots att Sverige är inne i en högkonjunktur väljer regeringen att öka underskottet.
Tillväxtprognosen har höjts för 2017 och 2018, och regeringen håller fast vid målet om Europas lägsta arbetslöshet 2020, även om ingenting tyder på att målet kommer att nås. Andersson framhåller att det finns problem på arbetsmarknaden, bland annat i form av dålig matchning. Trots att det finns många arbetslösa har både offentlig sektor och företag svårt att rekrytera personal, något finansministern skyller på att Alliansregeringen inte satsat så att arbetslösa kunde utbilda sig och upprätthålla sin kompetens. Det är endast en dimridå för att dölja regeringens egna tillkortakommanden.
Regeringen vill utbilda folk ur arbetslöshet. Problemet är att många av dem som står utanför arbetsmarknaden inte har någon grundutbildning, kanske aldrig har haft ett jobb eller saknar språket. Utbildning räcker inte för att minska arbetslösheten.
Det kan hjälpa en del. Men fler jobb som inte kräver utbildning eller arbetslivserfarenhet är nödvändigt för att få fler i arbete.
För att lågproduktiva jobb ska kunna växa fram behöver kostnaden för att anställa minska. Men i stället för att sänka kostnaderna för att anställa har regeringen höjt arbetsgivaravgiften för unga, trots att många unga står utanför arbetsmarknaden. Regeringen räknar också med 100 miljarder kronor i sänkta kostnader för migration och integration. Ironiskt, då regeringen lämpar av kostnaderna i knät på kommunerna.
Under hösten 2015 när migrationen var som högst hävdade regeringen att staten skulle stå för notan. Nu lovar regeringen att ge tio miljarder kronor till kommunerna. De miljarderna gör knappast någon större skillnad när regeringen samtidigt sänker ersättningen. Många som fått asyl kommer snart vara beroende av det kommunala försörjningsstödet i stället för det statliga etableringsstödet. Det blir ytterligare en kostnad för kommunerna. Särskilt eftersom staten gör det svårare för unga utlandsfödda att få jobb.
Regeringen räknar också med en förbättring av kostnadsutvecklingen för sjukskrivningar. Kostnaderna fortsätter att öka, men inte i samma takt som tidigare beräknat. Tidigare hotade regeringen med att föra över ett allt större ekonomiskt ansvar för sjukskrivningarna på företagen. Fack-och arbetsgivarorganisationer kom då gemensamt överens om att satsa på forskning, arbetsmiljöarbete och förebyggandearbete. Först då drog regeringen in förslaget.
Det är lätt för Magdalena Andersson att tala om hur stark statens ekonomi är, när man lämpar över ansvar och kostnader på andra.