Vårbudgeten som levererades av finansminister Magdalena Andersson (S) innehöll förslag av varierande kvalitet.
Den stora förändringen är att tio miljarder kronor ska gå till kommuner som tagit emot många asylsökande. Tanken är att medlen ska gå till att finansiera mer personal inom skola och omsorg samt nya skollokaler. Till en början ska en del av pengarna ges till de kommuner som tar emot flest asylsökande, men så småningom fasas över till att ingå till det kommunala skatteutjämningssystemet.
Vårändringsbudgeten används för att uppdatera prognoserna och justera höstens budget. I och med migrationsströmmarna är många kommuner i behov av mer resurser. Men än mer bidrag kommer inte att hjälpa kommunerna märkvärt. Det som främst behövs är en fungerande jobbpolitik som innebär att fler människor går till jobbet varje dag.
Efter valet lovade regeringen att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Men i stället kommer Sverige, enligt regeringens egna prognoser, att ha nästan en miljon människor i utanförskap år 2020.
När jobbfokus behövs som mest väljer regeringen att hantera kostnaderna för migrationen som något tillfälligt. Migrationen kommer antagligen att minska i jämförelse med i höstas. Men kostnaderna för integrationen kommer att öka avsevärt, om inte regeringen drastiskt förbättrar möjligheten för nyanlända att få jobb.
Några ljusglimtar finns det dock i budgeten. Rut-avdraget ska utökas i enlighet med höstens överenskommelse med Alliansen till att nu även omfatta exempelvis IT- samt flyttjänster. Det är ett steg i rätt riktning. Men fortfarande blockerar det halverade taket rut-avdraget från att skapa så många arbetstillfällen som annars vore möjligt.
Socialdemokraterna använder samma recept i alla tider. Deras fokus ligger på omfördelning. Men regeringen har varken medel eller kompetens att prioritera ordentligt. Det är i kommunerna man vet var resurser behöver läggas. Bästa sättet för kommunerna att klara integrationen är att fler invånare kommer i arbete. Men regeringen driver en jobbfientlig politik. Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Emil Källström förklarade i en presskonferens att regeringens tidigare höjning av a-kassan leder till 15 000 till 27 000 färre jobb (13/4).
Mediantiden för att få någon form av arbete alls har varit åtta år för de som kom till Sverige under 2000-talet. Riksdagens utredningstjänst har dessutom visat att enbart 25 procent av de nyanlända har ett heltidsjobb inom åtta år. När etableringsperioden är slut går de flesta över till socialbidrag eller andra sorters bidrag. Det om något kommer att bli en tung börda för kommunerna och kommer att skapa ett långvarigt och utbrett utanförskap. Men att regeringen fortsätter att strö lånade medel över Sveriges kommuner är inte hållbart.
Sverige behöver en politik som minskar utanförskapet. Därför är det oroväckande att regeringen i princip helt och hållet fortsätter att ignorera jobbskapandet.