Som resten av världen har vi stått mitt i en pandemi. Hur farlig den är, och vad vi ska göra åt den, har inte alltid varit tydligt. Olika budskap har gått om varandra, rekommendationer har ändrats fram och tillbaka. Vad har egentligen varit regler och vad har varit råd? När ska jag få min operation? Får jag besöka min farmor eller inte?
I skrivande stund har Sverige ungefär 7 300 dödsfall från covid-19. Finland, Danmark och Norge har alla under 1 000 dödsfall vardera. Den svenska strategin har till slut ändrat kurs efter månader av kritik från omvärlden. Efter de läckta mejlen från Folkhälsomyndigheten har det visat sig att strategin var att låta smittspridningen fortgå för att uppnå flockimmunitet, vilket förklarar varför det i början gjordes så lite för att stoppa den. Trots att regeringen nu stärker åtgärderna behöver de också ta ansvar för de fel som begåtts under året.
Ett argument för regeringens hantering brukar vara de ekonomiska effekterna. Är det så att ekonomin är värd att ”offra” några liv för, då de flestas liv också påverkas av arbetslöshet och konkurser? Detta argument faller nu när det verkar som att ekonomin ändå inte har gått bättre i Sverige. Ekonomiprofessor Lars Calmfors citerades i Wall Street Journal (6/12), om att de ekonomiska fördelarna som skulle ha kommit inte finns där: ”Jag känner inte igen mitt land längre.” Länder som haft hårdare restriktioner än Sverige har klarat sig bättre ekonomiskt.
Folkhälsomyndigheten har försökt dölja sin strategi och inte tagit hänsyn till äldre och svaga. Regeringen bör därför börja med att ta ansvar för sina myndigheter. Det är regeringen som överlåtit politiska beslut till Folkhälsomyndigheten, trots kritik från både WHO och våra grannländer. Det svenska folket har rätt att veta att den ändrade kursen kommer bestå och att ansvar tas i framtiden, men de har också rätt att veta att någon kommer att ta itu med de fel som har skett, så att de inte sker igen.
Det regeringen och folkhälsomyndigheten gör istället är att skylla på andra. Socialminister Lena Hallengren (S) skyller på regionerna, statsepidemiolog Anders Tegnell skyller på att Sverige har fler invandrare och statsminister Stefan Löfven (S) säger att alla har ett individuellt ansvar. Självklart har alla ett ansvar, men utan ett tydligt ledarskap är det svårt att göra rätt. Människor har visat sig villiga att lita på myndigheterna trots att dessa har vacklat, detta förtroende bör förvaltas genom transparens och ett tydligt ledarskap framöver.
Det är svårt att helt undvika felsteg under en pandemi. Det som skapar tillit till landets ledare är när dessa tar ansvar för vad som gått fel. Dessvärre har regeringen redan förbrukat flera sådana chanser.