Justitieombudsmannen, JO, menar att den ålder flyktingar uppger är den ålder Migrationsverket ska använda sig av, rapporterar Sveriges Radio.
Migrationsverket använder ett system som innebär att den som utger sig för att vara underårig men uppenbart ser ut att vara vuxen får genomgå en extra utredning. Om den asylsökande då anses vara äldre än man uppgett behandlas ärendet som för vuxna asylsökande. Den asylsökande kan välja att göra en medicinsk ålderskontroll för att förbättra sin möjlighet att anses vara under 18 år.
Debatten har handlat om att införa fler kontroller, men JO vill inte att några medicinska ålderskontroller ska äga rum överhuvudtaget.
JO vill att Migrationsverket ska vänta med att ändra flyktingens antagna ålder fram tills den ensamkommandes asylbesked kommer, för annars riskerar denne att gå miste om det bistånd som denne har rätt till som barn. Men om personen inte är ett barn behöver den inte heller få stödet som ska gå till personer under 18.
Reglerna kring ålderbedömningar börjar mer och mer likna en soppa. Varje myndighet väljer vilka regler de använder. Det innebär att trots att Migrationsverket har konstaterat att någon är överårig är det inte säkert att andra myndigheter går efter deras bedömning, de kan i stället enligt JO:s inrådan utgå från den asylsökandes egen utsago.
Det måste gå att göra en medicinsk ålderskontroll av personer som ser ut att vara över 18. Dels är det en kostnadsfråga. Det finns goda skäl för att en person som är över 18 år ska vilja ljuga om sin ålder. Det ger större möjlighet för asyl, bättre boende under asyltiden och möjligheter till efterlevandestöd vid det fall att föräldrarna kan antas vara döda.
De metoder som används för medicinska åldersbedömningar i dag kan inte ta fram exakt ålder. Men de ger en indikation. Sverige bör satsa på fler ålderskontroller i osäkra fall, samt förbättra de medicinska metoderna så att de ger säkrare resultat.
Om man inte granskar personer som kan ljuga om sin ålder eller identitet innebär det i praktiken att man ger folk nya identiteter. Det gör att vi tappar kontrollen över vilka som befinner sig i vårt land.
I måndags landade en internationellt ökänd jihadist på Malmö Airport och togs då omhand av polisen, eftersom han finns med på Schengens så kallade spärrlista ska han nekas inresa i landet. Men då jihadisten valde att söka asyl kunde polisen inte utvisa honom utan överlämnade ärendet till Migrationsverket. Det är ett utmärkt exempel på hur asylsystemet som syftar till att skapa säkerhet för människor kan leda till mindre trygghet. Gamla IS-medlemmar har ingenting att göra i Sverige. Om vi lättvindigt låter människor komma in i landet och ger dem nya identiteter tappar svenska pass i anseende och svenska medborgare kan få svårt att få visum i andra länder.
Kontroll innebär säkerhet. Det är hög tid att skapa ordning på asylreglerna.