Rätt och fel om företagsstöd

Vad ska man egentligen tro om coronastöden till företagen? Ledarsidan guidar dig.

Jakob Styrenius.

Jakob Styrenius.

Foto: VT

Ledare2021-03-20 10:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Liberaler ska väl inte ge offentligt stöd till företag? Nej, ur ett strikt klassiskt liberalt perspektiv borde inte företag få stöd av det offentliga. Ur samma perspektiv ska inte heller privata företag beskattas eller begränsas med regelverk och restriktioner. Men nu sker det i stor utsträckning i vårt samhälle, och det faktumet går inte att bortse från, när man bedömer huruvida det offentliga ska ge stöd till företag under krisen.

Det är väl statens och inte kommunens uppgift att kompensera företagen? Ja, i den mån företaget drabbas av statliga restriktioner är det staten som ska ta kostnaden. Det är också generellt lämpligt att staten står för stödet då kommunalt stöd ökar risken för att enskilda företag och branscher gynnas, vilket påverkar konkurrensen och marknaden negativt.  

Då är det väl inte synd om företagen eftersom de redan får så mycket stöd av staten under pandemin? Man ska komma ihåg att det största stödet, korttidspermitteringar, inte går till företaget utan in på personalens lönekonto. I själva verket kostar stödet pengar för företagaren eftersom det inte täcker hela lönekostnaden. Man ska också vara medveten om att de omsättningsbaserade stöden kan ta ett halvår på sig innan de kommer in på kontot. Har inte företaget pengar att betala sina kostnader så går de tämligen omgående i konkurs. 

Om företagen vill ha bättre likviditet får de väl ta ett banklån? Nej, det är en möjlighet som sällan existerar. Små företag har svårt att få lån även vid god betalningsförmåga. 

Kommunala bidrag till företag är väl inte vad Västerviks näringsliv behöver? Nej, ur ett större perspektiv talar allt för att näringslivet mår bättre av att inte få bidrag. Här gäller dock att inte blanda ihop bidrag och minskad skatt. Det är två olika saker. En minskad skatt, såsom arbetsgivaravgift, eller en minskad avgift för obligatorisk tillsyn är inte ett bidrag från det offentliga till det privata. Det är ett något minskat tvång för det privata att betala till det offentliga. Ju högre upp i den politiska näringskedjan, desto svårare brukar makthavarna ha att skilja på detta. 

Har kommunen fördubblat avgiften för uteserveringar på kommunens mark? Nej, men det kan upplevas så av krögare som tvingas ha glesare mellan platserna på serveringen. Kommunstyrelsen beslutade i veckan om ökad marknadsföring av Västervik som besöksmål, en halvering av fjolårets avgifter för alkoholtillsyn och att avgifterna för livsmedelskontroll ska ses över. Samtidigt röstade majoriteten ned förslag om att helt ta bort avgifterna för alkoholtillsyn under dessa två år samt att förbereda för minskning av avgifterna för bland annat uteserveringar. 

Varför tar kommunen överhuvudtaget betalt för obligatorisk tillsyn? Och för uteserveringar som inte kostar kommunen något? Det är bra frågor, som bör riktas åtminstone till de konservativa, liberalkonservativa och liberala partierna, varav två sitter med och beslutar budgeten.  

Är det verkligen synd om besöksnäringen? Besöksnäringen är helt klart i ett utsatt läge och har drabbats hårdare än många andra. Å andra sidan är det röststark grupp som lätt får genomslag i den offentliga debatten. Dels för att många medborgare bryr sig om branschen. Dels för att de folkvalda ofta själva betonar hur viktig näringen är för kommunen. Ur ett allmänt perspektiv är det positivt att företagarna gör sina röster hörda och sätter fingret på hur byråkratin försvårar möjligheten att bedriva företag. I förlängningen kan det gynna även mindre röststarka näringar.