Medan tillskyndarna menar att vithetsstudier krävs för att förstå rasism menar andra att vithetsstudier är rasism. Förmodligen har båda rätt.
Vithetsstudier är ett utskott på den familj av kritiska studier som uppstod vid västerländska universitet på 60- och 70-talen. I grunden finns en vilja att avslöja och därmed undanröja förtryckande strukturer, inte sällan i språket. Det anspråket måste sägas vara gott. Det kan ingå i en liberal agenda för samhället.
Ett problem är att kritiska kulturstudier präglas anglosaxiska och i synnerhet då amerikanska erfarenheter. Besattheten vid just vithet som grund för rasism blir förståelig sett till USA:s historia. Landet har en helt annan historia än Europa när det kommer till slaveri, segregation och tänkande i rastermer.
Men vithetsstudier kan tillföra något utanför en amerikansk kontext. Ett exempel är boken ”Vit melankoli: Analys av en nation i kris”, Makadam förlag 2020. Där beskriver forskarna Tobias Hübinette och Catrin Lundström hur självförståelse kopplat till etnisk särart präglat Sverige under folkhemsperioden och därefter. Det är en bok som för fram tänkvärda teser och som hjälper oss förstå dagens samhälle bättre.
Tobias Hübinette, till vardags verksam vid Karlstad Universitet, är med i senaste avsnittet av Ivar Arpis podd ”Rak höger” där de två diskuterar just vithetsstudier och forskning kring ras. Det är ett program väl värt att lyssna på. En påminnelse om att två personer med väldigt olika utgångspunkter och perspektiv kan förstå varandra om det finns en välvilja.
Att sociologer och andra forskar på etnicitets betydelse i samhället kan alltså vara legitimt. Men problemen med kritiska vithetsstudier är samtidigt stora. För det handlar om att forska på ras. Det är begreppet som används i den akademiska världen. Det handlar också om att peka ut just en grupp som privilegierad och som den som förtrycker andra. Många fler hade nog reagerat om universiteten gav kurser i kritiska svarhetsstudier eller kritiska studier om judenhet. Det är för att vi där har tydliga historiska exempel på vad fokus på ras kan leda till.
En av de skarpaste kritikerna är Sveriges internationellt mest renommerade statsvetenskapliga forskare, Bo Rothstein. Han har bland annat lyft fram just risken för antisemitism den dag man börjar räkna överrepresentation av grupper inom den akademiska världen. Historien att de antisemitiska idéerna sällan är långt borta.
Trots kritiken kan vi vara förvissade om att vithetsstudier kommer att etableras på fler högskolor. Intresset bland akademiker verkar stort. Idéerna och perspektiven har funnits närvarande i flera humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen sedan tidigt 2000-tal. Vi kan därför anta att debatten kommer att fortsätta.