Den bärande tanken bakom Miljöpartiets och Socialdemokraternas miljöpolitik verkar vara att det ska straffa sig att bo utanför storstäderna. Först införde regeringen kraftigt höjda drivmedelsskatter och nu har en utredning föreslagit en höjning av fordonskatten på nya bilar. Det skulle innebära att den årliga kostnaden under de tre första åren i snitt ökar från 800 kronor till 3 050 kronor för en bensindriven bil. För dieselbilar är motsvarande ökning från 2 350 kronor till 6 850 kronor. För en vanlig Volvo V70 handlar det om nästan sjutusen kronor mer om året.
Förslaget återspeglar en bristande förståelse inför landsbygdens grundläggande villkor. När partistrategerna låter sig begränsas av sitt storstadsperspektiv antar de att ett sådant här förslag främst berör välbärgade SUV-ägare boende i innerstad och villaförorter. Det är inte sant.
De som skulle drabbas hårdast är människor som bor på landsbygden och som är beroende av bilen för att livet överhuvudtaget ska gå ihop. Det handlar om stressade barnfamiljer som måste storhandla och skjutsa till träningar, ensamstående föräldrar som måste hämta på dagis och unga människor som kanske arbetar i tätorten men kanske inte vill eller har möjlighet att bo där. Många i de här grupperna röstar på S. Undrar om partiet hade med det i beräkningen när de var med och beställde utredningen.
Om regeringen får som den vill lär det även resultera i systematiska försämringar i takt med att kostnaden för att ta sig till arbetet ökar. För den som tidigare varit sjukskriven men som kanske är på väg tillbaka i arbete, kommer det skapas incitament att vilja sjukskriva sig igen när skillnaden mellan att arbeta och erhålla sjukersättning minskar. Tillsammans med regeringens beslut att ta bort den bortre parentesen i sjukförsäkringen kan förslaget leda till att fler människor hamnar allt längre från arbetsmarknaden. Samma princip gäller för personer som arbetar deltid och som är beroende av bilen. Ju dyrare att arbeta, desto mer lockande att stanna hemma.
Förmodligen har utredningen delvis varit en eftergift till Miljöpartiet. Efter det misslyckade försöket att stänga Bromma flygplats och Vattenfalls försäljning av brunkolsverksamheten, är behovet akut hos de gröna att visa för sina väljare att deras politik gör skillnad. Med tanke på att förslaget är överfinansierat med tio miljarder kronor de fem första åren vittnar det dock om att huvudsyftet främst är att få in pengar till statskassan.
För Miljöpartiet spelar det mindre roll om människor kan leva på landsbygden. Deras kärnväljare bor ändå inte där. För Socialdemokraterna vore det däremot direkt skadligt att lägga fram ett förslag som drabbar några av de grupper som partiet säger sig värna om mest: familjer, ensamstående och ungdomar.