Nationella proven har läckt ut igen. Natten till torsdagen den 14 mars uppdagades det att en del av provet i svenska för årskurs nio hade börjat spridas på sociala medier. Det här problemet har varit återkommande i många år och börjar nästan bli ett lika säkert vårtecken som skolornas prov. Trots nya säkerhetsrutiner fortsätter läckorna år efter år.
Utbildningsminister Anna Ekström (S) menar att säkerheten brister därför att skolpersonalen inte följer de anvisningar om provhantering som Skolverket ger. Så länge de följs kommer inget läcka enligt Ekström. Den här gången var läckan så pass begränsad att Skolverket väljer att fortgå med provskrivandet. Att de väljer att inte ta det säkra före det osäkra och inte stoppar provet kan man förstå. Att producera proven kostar 140 miljoner kronor per år och att göra om ett provmoment kostar flera miljoner.
Lösningen som Skolverket hittat på problemet med läckorna är att digitalisera provet och sluta skicka ut papperskopior till skolorna. Eftersom skolorna saknar utrustning eller internetuppkoppling som kan hantera att en stor grupp elever skriver proven samtidigt har man satt tidsplanen till att år 2020 ska proven vara helt digitaliserade.
En fråga som bör ställas är dock om skolorna själva bör ansvara för den digitala provmiljön. Det skulle innebära stora investeringar i teknik som ofta behövs uppdateras men som sällan används. Nationella prov är inte det enda prov som svenska myndigheter anordnar.
Trafikverkets förarprov är redan nu digitaliserat och nu efterfrågar också Universitets- och högskolerådet att högskoleprovet ska digitaliseras för att stävja fuskandet. Naturvårdsverket arbetar också för att teoriprovet för jägarexamen ska digitaliseras. Givet hur mycket av statens provverksamhet som nu fått målsättningen att genomföras digitalt är det konstigt att samordning inte verkar diskuteras. Den högre användningsgrad som samordning hade resulterat i skulle också motivera investeringen i den nödvändiga tekniken och kostnaden för lokaler.
Fusk på nationella prov och högskoleprov återkommer varje vår. När det sker är det inte bara en stor och onödig kostnad att åtgärda läckan eller jaga fuskarna. Utöver det ger det fuskarna en otillbörlig konkurrensfördel jämfört med de som faktiskt förberett sig för proven och följer de regler som finns. Digitaliseringen av de stora proven är en viktig del av arbetet för att skapa mer fusksäkra prov och därmed göra dem likvärdiga.
Ska staten direkt eller indirekt (genom kommunal skolpeng) finansiera inköp av datorer för det här ändamålet då borde det också säkerställas att de inte står oanvända större delen av året. Om nu ändå många av statens prov digitaliseras parallellt kan det vara värt att skapa datorsalar med hög säkerhetsnivå som kan användas gemensamt mellan de olika myndigheterna. Annars är risken stor att kostnaden för omställningen börjar springa iväg precis som proven verkar göra idag.