Svensk socialdemokrati har aldrig varit något annat än en kapitalistisk rörelse och innerst inne, även om det sitter långt inne, vet landets socialdemokrater att det är företagens ekonomiska tillväxt snarare än rörelsen i sig som har byggt den svenska välfärdsstaten till vad den är.
Däremot har socialdemokratin alltid föredragit storkapital framför småkapital. Att gynna industrierna var trots allt en bättre affär, eftersom löntagare i högre utsträckning tenderar att rösta vänster än den som tar ut lönen från sin egen verksamhet och att de multinationella bolagens skatteintäkter under stora delar av det förra seklet var vad som möjliggjorde allt från fri sjukvård till pappaledighet.
Historien har dock hemsökt socialdemokratin och trots att tiderna har förändrats, har man aldrig riktigt lyckats utveckla en politik som vunnit småföretagarnas gunst. Inför riksdagsvalet gjorde partiet emellertid stort nummer av en reform som faktiskt var riktad mot landets småföretagare, nämligen att slopa en av de två sjuklöneveckorna.
Det är de 13 dagar en arbetsgivare är tvingad att betala sjuklön till sina anställda, innan ansvaret läggs på Försäkringskassan. Sjuklönen är ett aber för många småföretagare med låg omsättning och få anställda. Så pass att många drar sig för att nyanställa, även om behovet finns där och ett virusrikt vinterhalvår, eller ett brutet ben, kan innebära kostnader så höga att det leder till ett fåmansbolags undergång.
På liknade sätt formulerade sig åtminstone landets socialdemokrater för knappa året sedan och därför är det så besynnerligt att de nu tycks bryta ännu ett vallöfte.
Det var i söndagens Agenda som socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) menade att hon inte utesluter att vallöftet skrotas. Men hon stannar inte där utan menar att det rent ut av kan bli aktuellt att införa en tredje sjuklönevecka för att hantera kostnaderna för att sjukskrivningarna åter skjuter i höjden.
Alltså ett förslag som är raka motsatsen till den politik man gick till val på och således har mandat att bedriva.
Det man istället har gjort är att gå vidare med alliansregeringens nya högkostnadsskydd för sjuklön. Sedan årsskiftet delas landets arbetsgivare in efter deras lönekostnader. Desto mindre företaget är, desto fortare träder högkostnadsskyddet i kraft. Det är rätt av regeringen att genomföra alliansens högkostnadsreform eftersom näringslivet befarade att en slopad sjuklönevecka i själva verket skulle innebära en kostnad för den privata sektorn, då det troligen skulle ha finansierats genom höjda arbetsgivaravgifter.
Dessutom har mycket, som nämnts, förändrats de senaste decennierna. Med tanke på den globala konkurrensen och de svenska storföretagens rationaliseringar, skapas hela fyra av fem nya arbetstillfällen i dag av småföretag. Inget hade alltså varit bättre för regeringens ambitiösa jobbmål än att i högre utsträckning främja möjligheterna till småföretagande. Men fler satsningar på småföretagande skulle inte bara vara en god investering för regeringen, utan också för välfärden, eftersom småföretagen står för så mycket som en tredjedel av skatteintäkterna till landets kommuner. Vad gäller småföretagens andel av landets totala skatteintäkter, passerade de industrin för flera år sedan.
Men att i samma slag som man infört det nya högkostnadsskyddet öka företagens sjuklöneansvar är ett obegripligt tillskott till den snåriga djungel av skatter, regler och annan byråkrati som försvårar livet för landets företagare. Sjuklönernas andel av lönekostnaden är mer än dubbelt så hög för landets största bolag än för de små och ännu en sjuklönevecka skulle bland annat innebära ett hårt slag mot industrin, som trots allt står för en betydande del av exporten och håller drygt en halv miljon svenskar med anställning.
Kort sagt är det ett förslag som rimmar något illa med herr statsministers vackra tal om att ”återindustrialisera” Sverige och det där med att näringslivet bygger välfärden, sitter bevisligen fortfarande långt inne.
På onsdag samlas en stor del av kommunens företagare vid årets Tillväxtdag i Tjust. Där kommer man att avhandla allt från attitydens betydelse för framgångsrika entreprenörer till hur digitala företag kan bli framtiden för landsbygden. Men låt oss under dessa intressanta diskussioner påminna oss om att företagarnas problem inte stavas bristande engagemang eller uppfinningsrikedom, lika mycket som det stavas politik.