Är det lämpligt att elever kan titta på porr inte bara i skolan utan med hjälp av skolan? I många av landets skolor är det nämligen fullt möjligt. Enligt Skolverket är det bara knappt hälften som har porrfilter.
Sex är något naturligt och i de allra flesta fall någonting bra. Det är också högst naturligt att unga i takt med att de växer upp intresserar sig för sex alltmer och därmed även söker sig till pornografi. Så har det alltid varit. Men vad som för inte så länge sedan främst handlade om några fuktskadade tidningar under en sten i ett litet skogsparti har bytts ut mot ett digitalt smörgåsbord som ständigt är tillgängligt. Det är stor skillnad.
Detta är förstås alla föräldrar och vuxna medvetna om. Hur det bör hanteras är en annan fråga. Det går inte att fullt ut hindra unga från all porrkonsumtion, det är inte heller nödvändigtvis önskvärt. Till viss del är det ett förhållandevis naturligt inslag i uppväxten.
De flesta föräldrar är lyckligt ovetandes om att det finns ett särskilt ord för när man hånglar med någon mot dennas vilja, att tvångla. Det är givetvis främst, nästan enbart, använt av skolungdomar och speglar ett påtagligt problem i ungdomskulturen – samspelet mellan tvång, grupptryck och sexualitet.
Det finns också en allmän oro för att en omfattande porrkonsumtion skapar en skev bild hos ungdomar av hur ett genuint sexuellt utbyte faktiskt ser ut. För de allra flesta vuxna är det uppenbart att porr sällan speglar verkligheten, men för den som aldrig har haft sex är det givetvis svårare.
Att det skulle vara så att unga rakt av accepterar det de ser som normalt finns det dock väldigt lite stöd för. Det kan lika gärna fungera som en väckarklocka som väcker nyfikenhet och frågor som kan kanaliseras genom sexualundervisningen. Inom ramen för samma undervisning kan även porr visas, förklaras och diskuteras under förberedda, pedagogiska former.
Även om porr inte går att undvika och kanske heller inte bör undvikas helt handlar det också om var och när. Skolan ska vara en plats för utbildning, inte för porrsurfande. Ungdomars ofta bristande sociala kontroll gör också att porren kan skapa ett stort mått av otrygghet och leda till kränkningar.
Även om många kan tänka sig att konsumera ett visst mått porr under vissa omständigheter är det få som skulle acceptera att en arbetskamrat börjar visa porr på mobilen i fikarummet. Är porren tillgänglig kommer dock detta att inträffa om och om igen i skolkorridorerna. Lägg därpå den sociala obekvämhet som kännetecknar tonåren och gör situationen etter värre. Det finns ingen anledning att acceptera detta och än mindre att facilitera det genom att inte i möjligaste mån begränsa tillgången till porr på skolans datorer och nätverk.
Skolans uppgift är att säkerställa en trygg social och studiemiljö för alla elever. Att inte stänga av möjligheten att komma åt porr i skolan är både anings- och ansvarslöst.