I Danmark har arbetsmarknadsministern Simon Kollerup (S) nyligen lagt fram ett lagförslag om att det ska bli obligatoriskt att märka retuscherade bilder. Syftet med lagen är att minska pressen som unga känner när de möts av bilder på perfekta kroppar i reklam och på sociala medier.
Märkningen ska gälla reklam på alla plattformar och medier, även för influencers som gör reklam för exempelvis skönhetsprodukter och kläder. Danmark är inte ensam om den här typen av lagar. I Norge infördes förra året en liknande lag och i Frankrike år 2017. Det kan bli aktuellt även i Sverige. Riksdagsledamoten Åsa Eriksson (S), som tidigare lagt en motion om det i riksdagen, säger till Ekot (19/7) att möjligheterna att titta på frågan igen öppnas när fler grannländer fungerar som exempel.
Anorexi, bulimi och andra typer av ätstörningar är extremt allvarligt för dem som drabbas. Det kan för vissa ta väldigt lång tid att bli frisk. Men att tvinga influencers och företag att märka bilder kommer inte hjälpa. Medvetenheten kring att många bilder är retuscherade är redan hög, men man påverkas ändå. Och en märkning i något av hörnen kommer inte göra att hjärnan slutar påverkas av bilderna.
En sådan lag skapar också problem med gränsdragning. När är en bild retuscherad? När objektet har retuscherats smalare? När ansiktsformen gjorts om med större kinder, läppar och ögon? Det går också att redigera bort ojämnheter i ansiktet. Sedan finns det redan i exempelvis Instagramappen filter och redigeringsverktyg för att göra bilder på sig själv finare. Redigeringsverktygen används frekvent av såväl unga som äldre.
Landskapet för sociala medier förändras dessutom hela tiden. I december (10/12) rapporterade SvD om hur appen TikTok som snabbt blivit väldigt populär förvärrar ungas ätstörningar. Algoritmen som styr vilket innehåll man får upp på appen gör att den som lider av en ätstörning snabbt får upp innehåll som triggar sjukdomen. Det kan exempelvis vara videos med tips på hur man bäst räknar kalorier eller svälter sig själv. En trend som var populär ett tag var “hörlurstrenden” som gick ut på att man skulle knyta ett par hörlurar runt midjan två varv för att visa hur smal man är.
Det blir svårt för lagstiftningen att hänga med när det ständigt kommer nya plattformar och trender på sociala medier. Instagram lockar färre nya användare bland tonåringar samtidigt som TikTok växer. Det gör att den aktuella lagen, som mest påverkar innehållet på Instagram där de retuscherade bilderna framför allt publiceras, mindre verkningsfull. Ett mer effektivt sätt att skydda unga, oavsett vilken plattform som är populär för tillfället, är att prata ännu mer om normer och skönhetsideal. Och att få i gång en större diskussion bland unga om vad de ser på sociala medier.
Politik kommer inte vara lösningen för att minska kroppshetsen bland unga.