Företrädare för Polismyndigheten har i intervjuer varit positiva och pekat på att bättre bevisläge gör det enklare att fälla brottslingar. Några har också lyft fram att de människor poliserna hanterar beter sig bättre när de vet att de filmas.
Det är vettiga poänger, men det förbättrade bevisläget går åt båda hållen. Nu måste poliserna också uppföra sig. Inget pekar på annat än att de flesta poliser utför ett både hårt och bra jobb. Men vissa gör fel. Ibland riktigt grovt.
Nyligen dömdes en polis för vållande till annans död. Polisen hade bland annat pressat sitt knä mot den då liggande mannens rygg trots att denne var belagd med handfängsel. Det är inte första gången någon dör under ett sådant polisingripande men det är första gången en polis döms för det. Viktigt för den fällande domen var en utomståendes film av förloppet. Trots fällande dom får polisen behålla jobbet.
Däremot skiljdes två poliser tidigare i år från sina anställningar efter att ha dömts till vardera ett års fängelse för hemfridsbrott, misshandel, falsk tillvitelse och olaga frihetsberövande. En av poliserna dömdes också för dataintrång. Övervakningskameran tillhörande mannen de misshandlade fångade hur poliserna ljög ihop en historia om hur mannen skulle ha attackerat dem för att försöka rättfärdiga sina handlingar.
I oktober dömdes en Jönköpingspolis till villkorlig dom för två fall av övervåld. I båda fallen hade han med batong slagit gripna i ansiktet och huvudet. I normalfallet skulle han ha dömts till fängelse men då han mister jobbet, blev det bara villkorlig dom.
Samma vecka dömdes en polis i Västerås för två fall av misshandel av en bilförare som stoppats i en hastighetskontroll. När föraren ifrågasatte polisens beteende slet polisen ut denne ur bilen, samt pepparsprejade den liggande mannen som också fick polismannens knä i huvudet. Bilisten kördes efter detta till sjukhuset där polisen återigen misshandlade mannen. Misshandeln fångades av polisens egen kroppskamera.
Då polisen själv menar att han inte gjort något fel är det tydligt att allt övervåld från polisens sida inte upphör med kroppskameror, men de gör skillnad. Studier från USA visar, förvisso med stora variationer, att antalet våldsamma ingripanden minskade med hälften när poliserna bar kroppskameror. Det ska emellertid framhållas att det är stora skillnader mellan amerikansk och svensk polis. Både när det gäller generell våldsanvändning och utbildning. Tyvärr har de senaste årens politiskt motiverade sänkningar av intagningskraven till polisutbildningen arbetat för att minska detta avstånd.
Eftersom det inte finns någon att ringa när det är polisen som är brottslingen är det rimligt att alla i yttre tjänst bär kroppskamera. Det bör dock inte vara upp till den enskilde polisen att bestämma när det ska filmas eller inte. Kamerorna ska alltid vara i gång. Nästa rimliga steg är att utrusta ordningsvakter med kameror.