Domstolarnas arbetsbörda minskade i fjol enligt Sveriges Radio (7/3). Men den minskade arbetsbördan beror inte på effektivare myndigheter, utan på att färre så kallade vardagsbrott når domstol. Det handlar om flera måltyper, men framförallt lindrigare brott där böter är den strängaste påföljden har minskat. I övrigt handlar det om exempelvis olaga intrång, enklare stölder och trafikbrott. Det framkommer i Domstolsverkets senaste budgetunderlag. Dessa bötesmål har minskat med över 60 procent de senaste fem åren.
Även bland de komplicerade målen har en minskning skett. Mål där huvudförhandlingen överstiger 100 timmar har sedan i fjol minskat med 30 procent. En anledning till att färre mål når åklagare och domstolar är för att polisens resurser äts upp av omorganiseringen. Den tar tid från polisens vanliga arbete och gör brottsbekämpningen mindre effektiv.
Många poliser har valt att sluta i och med den nya organisationen, och det innebär att nya ska läras upp. Nya rutiner och ansvarsfördelningar ska komma på plats. Förändringarna inom polisen är de största på femtio år. Såväl Polisförbundet som polischef Dan Eliasson kräver mer resurser för polisen.
Men det är inte bara omorganisationen som gör att polisen inte hinner fokusera på vardagsbrottsligheten. Flyktingkrisen har också gjort att polisen har behövt omprioritera och fokusera på mottagandet. Bland annat gränskontroller och oroliga asylboenden kräver alltmer av myndighetens tid.
Poliser vittnar om att bostadsinbrott knappt hinner utredas överhuvudtaget. De it-relaterade brotten har ökat kraftigt de senaste åren. Särskilt bedrägerier via internet har ökat. Men polisen har inte möjlighet att hantera det ökade antalet brott.
Länge har enskilda polismän vittnat om polisens kris och om ärenden som blir liggande eftersom polisen inte har tid att ta tag i ärendena. Domstolsverkets statistik belyser konsekvenserna av polisens resursbrist. Bakom statistiken finns i varje anmält ärende en drabbad som hoppas på att polisen ska prioritera hans eller hennes ärende.
I Borlänge utsattes Tony Pettersson för ett mordförsök i höstas. Efter tre och en halv månads tid hade polisen fortfarande inte börjat utreda ärendet, rapporterade Dalarnas Tidningar (7/2). Brist på tillgänglig personal, och prioritering av andra ärenden gjorde att polisen inte kunde sätta igång utredningen. Men Tony Pettersson är bara ett av många brottsoffer som har behövt vänta.
När polisen inte klarar av att utföra sitt uppdrag kommer förtroendet för hela rättsväsendet att minska. Det kan få allvarliga konsekvenser.
På sina håll utmanas polisens verksamhet av illegal beskyddarverksamhet och kriminella gäng som tar lagen i egna händer. Det är en verklighet som måste motarbetas. Men för det måste polisen få tillräckliga resurser.