Den svenska skolan har visat ett första tecken på möjlig återhämtning. Sveriges resultat i den internationella undersökningen Timss 2015 ökar i både matematik och naturvetenskap och är tillbaka på 2003 års nivåer.
Resultatet är givetvis glädjande så kanske är det inte konstigt att mer eller mindre alla berörda parter genast började tala om trendbrott. Resultatet följer visserligen inte den i åtskilliga år nedåtgående trenden, men än är det för tidigt att utropa kunskapsskolans seger. En svala gör ingen sommar och lika lite gör en mätpunkt en trend.
Det är dock fullt möjligt att Jan Björklunds (L) insatser som utbildningsminister har spelat roll. Till skillnad från den mer kända Pisa-undersökningen som kan sägas mäta läskunnighet i olika situationer så mäter Timms faktiskt ämneskunskaper, mer specifikt i matematik och naturvetenskap. Det är inte osannolikt att Alliansens satsning på mer matematik har gett utdelning i form av ökade kunskaper. Till och med nuvarande gymnasieminister Anna Ekström (S) menar att det av Alliansen initierade matematiklyftet ska ha en del av äran.
Många problem återstår dock. IB-utbildningen (International Baccalaureate) är en internationellt standardiserad utbildning på gymnasienivå som ges på engelska. Den är globalt erkänd för sin goda nivå och ett fast kunskapsfokus. IB är en direkt tillgång i den likriktade svenska skolfloran. Detta till trots har den just utsatts för ett dråpslag.
Universitets- och högskolerådet, UHR, beslutade nyligen att justera hur IB-utbildningens betyg översätts till det svenska betygssystemet. Inom ramen för IB-utbildningen kan man uppnå mellan som minst 24 och som mest 45 poäng. UHR:s beslut innebär att det krävs 44 IB-poäng för att det ska räknas som 20.0 det vill säga maxpoängen i det svenska betygssystemet.
Att det kommer att göra IB-utbildningen mindre attraktiv är självklart eftersom det krävs så mycket högre ansträngningar för att nå samma meritvärde till universitetet. De som ändå går IB kommer i högre utsträckning välja lättare kurser för att kunna nå de poäng som krävs.
Beslutet utgår ifrån att IB-utbildningen är att jämställa med det svenska naturvetenskapliga programmet. Det mesta talar dock för att så inte är fallet. IB är genomgående en högpresterande utbildning, det gäller tyvärr inte för naturvetenskapliga programmet.
I USA innebär en IB-utbildning en möjlighet att hoppa över kurser och ibland hela första läsåret på många universitet. I Storbritannien motsvasrar alla rätt på den brittiska studentexamen 31 IB-poäng. Så att det ska krävas 44 poäng för att få tillgodoräkna sig full gymnasiepott i Sverige verkar onekligen bygga mer på hur man vill att något ska vara än hur det faktiskt är.
UHR:s beslut är ytterligare ett steg på vägen mot en enhetsskola helt befriad från kunskap. Det bör inte fylla någon med tillförsikt inför framtida kunskapsmätningar.