Detta eftersom kommunstyrelsen inte kunde fatta något beslut i frågan när den avhandlades i januari. Anledningen till det var att förvaltningens förslag innebar att man inte bara ska permanenta p-skivorna i city. Dessutom föreslås att de flesta stora parkeringarna runt om stadskärnan ska avgiftsbeläggas, för att kompensera för de avgifter man tappar i centrum.
Ärendet är intressant av flera principiella skäl. Den första frågan är om kommunen överhuvudtaget ska ta ut en parkeringsavgift.
”Vi förlorar stora summor pengar i förlorade parkeringsavgifter”, säger kommunalrådet Dan Nilsson. Resonemanget är dock korrekt endast om kommunen har kostnader för parkeringsplatserna som motsvarar avgifterna. Om avgifterna inte behövs för att täcka faktiska kostnader så ska de inte finnas. Sådana avgifter blir endast en extra fordonsskatt som kommunen kräver in av den bilburna delen av befolkningen.
Å andra sidan – om avgifterna faktiskt motsvarar kommunens kostnader men inte tas ut av de som använder parkeringarna så blir det inte heller optimalt. Då subventionerar i praktiken hela skattekollektivet bilisternas parkeringar.
Vän av ordning (och bilen) kan invända att bilisterna generellt redan överbeskattas av staten och subventionerar på så sätt andra transportslag som inte finansierar sig själva. Det framgår av myndigheten Trafikanalys egna rapporter. Men två fel blir inte ett rätt. Ojämlikheten är framför allt ett argument för att staten ska justera beskattning och investeringar så att varje transportslag bär sina egna kostnader.
Att parkeringsavgifterna ska motsvara kostnaderna står också i kommunens parkeringsstrategi. Om kommunen kan visa att så är fallet uppstår nästa fråga. Hur ska avgifterna i så fall fördelas mellan olika parkeringsplatser?
Det finns inget egenvärde i att ha fri parkering just i city. Framför allt är det handlarna som efterfrågat enklare och mer tillgänglig parkering i city. Såväl handlarna som bilisterna tycker i utvärderingen att försöket varit lyckat, men båda grupper tycker att parkeringstiden bör vara längre. Risken med detta är dock att parkeringarna får en allt för hög beläggning och därmed motverkar sitt syfte. En timme kan vara för kort i stadskärnans ytterkanter, men är sannolikt allt för lång tid på Storgatan.
Kommunen ska använda avgifter och tidsbegränsningar som ett incitament för att styra beläggningen, enligt parkeringsstrategin. Förvaltningens förslag om olika tillåtna tider på olika platser är i linje med denna tanke.
Likaså deras förslag om att avgiftsbelägga de stora parkeringarna, för att minska antalet boendeparkeringar och öka tillgängligheten. Intuitivt synes det riskera att skapa ett hårdare tryck på cityplatserna. Men i det genomförda försöket kunde inte utvärderingen konstatera någon förändring i beläggningen i city. Kanske är det dags för ett nytt beslut, bara på prov?