Det är bara en av förändringarna som träder i kraft när 2019 övergår i 2020. Den mer lättviktiga elproduktionen får bland annat sin motvikt i form av en tyngre lagbok, eftersom hela FN:s barnkonvention blir svensk lag.
Dessvärre ser även barnkonventionens nya status ut att bli betydligt mer av en börda och mindre av en tung spelare för barnens bästa. Det största problemet är att de 54 artiklarna är allmänt hållna för att kunna förena så många länder som möjligt, vilket gör sig illa när det ska avgöras exakt vad som är tillåtet och inte. Av den anledningen har bland annat Lagrådet avstyrkt förslaget.
Att vilja värna barns rättigheter är ett rimligt mål i sig, men barnkonventionen som lag lär bara göra det krångligare för exempelvis kommuner att hantera ärenden, eftersom den nya lagen gäller alla verksamheter. Sveriges kommuner och regioner, SKR, förutspår bland annat längre handläggningstider och ökade kostnader. Men som så ofta tycks det viktigaste för regeringen inte ha varit att göra något faktiskt bättre, utan bara att sända godhetssignaler. Detta helt utan tanke på det besvär och den skada som barnkonventionen i lagform kan orsaka.
Liknande regelmässiga snubbeltrådar är just det som bidragit till att bolaget Vattenfall 2015 beslutade att stänga Ringhals 2 vid detta årsskifte. På samma grunder ska Ringhals 1 stängas om ett år. Skatter och lagar som konsekvent missgynnat kärnkraften för att gynna exempelvis vindkraft gör det olönsamt att fortsätta driva reaktorerna till 2025, som är den faktiska livslängden. Risken för effektbrist är nu betydligt större än tidigare.
Ett glädjeämne vid årsskiftet, både praktiskt och principiellt, är dock att värnskatten försvinner. Det är en av få positiva effekter av januariöverenskommelsen som verkställs, till finansministerns förtret. Men vinsten går inte bara till de personer som får behålla en rimlig andel av sin inkomst, utan i längden också till välfärden. Att ta bort värnskatten kommer så småningom att betala sig själv, eftersom det ger fler människor incitament att arbeta mer.
Det bästa hade emellertid varit om värnskatten tagits bort för länge sedan, och om kärnkraften hade getts marknadsmässiga förutsättningar före 2015. Överlag är färre skatter och regleringar alltid bättre än att hela tiden lägga till nya. Därför finns också problem med att M, KD, L och SD vill besluta om att fortsätta driva Ringhals 1 och 2, vilket skulle innebära ytterligare politisk klåfingrighet på energimarknaden.
Lagar och skatter ska inte fungera som hinder för sådant som är eftersträvansvärt, såsom arbete, elproduktion och barns rättigheter. In i 2020 slipper vi visserligen värnskatten. Men en stängd kärnkraftsreaktor och en förvirrande barnrättslagstiftning gör ändå att regeringen börjar decenniet på minus.