Antalet äldre blir allt fler och redan nu gör sig den ökande efterfrågan av äldreomsorg sig påmind. Från år 2015 till år 2030 beräknas antalet personer över 80 år öka med 300 000. Att kalla denna utveckling för en utmaning är en underdrift.
I fredags mottog äldreminister Åsa Regnér (S) utredaren Susanne Rolfner Suvantos tusensidiga tegelsten till utredning: Läs mig! Nationell kvalitetsplan för vård och omsorg av äldre personer (SOU 2017:21). Utredningens uppmanande titel anspelar på ett svar på frågan hur bra personal i äldrevården är. God personal har förmågan att läsa den äldre och se dennes individuella behov.
Nio av tio personer som de äldre möter i vården är undersköterskor. Att de många undersköterskorna i vården har rätt kompetens och rätt inställning till arbetet är av central betydelse för kvaliteten i äldrevården. Därför är det oroväckande att ohälsotalen och sjukskrivningarna är högst inom den offentliganställda vården.
Även om teknikutvecklingen kommer att kunna automatisera många arbetsuppgifter med ”vårdrobotar” ökar personalbehovet, med cirka 75 procent fram till år 2050, räknat från 2010 års nivå. Löner och arbetsvillkor är viktiga komponenter i ett yrkes attraktivitet. Dessa frågor kommer nuvarande regering och kommande regeringar att tvingas slita med, särskilt eftersom det största ansvaret för äldrevården ligger på kommunerna som redan är hårt ansträngda ekonomiskt.
Förhoppningsvis kommer vänstern till slut inse att den privata vinstdrivande vården har en viktig roll att spela. De privata arbetsgivarna har nöjdare personal så varför inte lära av exemplen i stället för att motarbeta de privata alternativen?
Givet de krav som ställs på både emotionell och formell kompetens inom äldrevården är utbildning viktigt. Utredningen vill professionalisera undersköterskeyrket och höja yrkets status. Det finns inga ”enkla jobb” inom vården säger utredaren och det är naturligtvis rätt såtillvida att det krävs utbildning. Men även om utbildning är bra finns det ingen anledning att kräva en hög utbildning för arbetsuppgifter som mycket väl kan utföras med en begränsad formell utbildning.
Regeringen är öppen för att utreda en legitimation för undersköterskor. Kompetens är bra men frågan är om ytterligare legitimationer verkligen har de positiva effekter som eftersträvas, då det i praktiken kommer att bli svårt att dra en gräns mellan olegitimerade och legitimerades kunskaper och lämplighet.
Begränsning av antalet anställda en enhetschef maximalt ska ha under sig och krav på lämplig chefsutbildning är andra förslag ur utredningen. Just organiseringen av arbetet är en viktig arbetsmiljöfaktor och vi vet att många chefsbyten ökar sjukskrivningarna.
Det är uppenbart att äldreomsorgen är en av de viktigaste politiska frågorna framöver. Alla medborgare är berörda. Därför vore det inte fel om de stora dragen i äldrepolitikern kunde dras upp i största möjliga samförstånd mellan partierna.