Socialdemokraterna har tidigare sagt nej till karenstid innan ministrar får ta sig an nya jobb och uppdrag. Det är kanske inte så konstigt. I och med att S haft flest regeringar de senaste 30 åren skulle en karenstid främst drabba Socialdemokraternas egna höjdare. Men när bland annat tidigare finansminister Anders Borg (M) föreslogs till Kinneviks styrelse återuppväcktes debatten om en karenstid igen. Att tidigare Alliansministrar valde att gå över till näringslivet fick Socialdemokraterna att reagera, även om en lång rad tidigare S-ministrar gjort detsamma.
Efter att den tidigare statsministern Göran Persson, som numera arbetar som PR-konsult, sa att han tycker att det behövs en karenstid valde civilminister Ardalan Shekarabi (S) att öppna för en utredning av det. Persson menade att det är bra då ministrar sitter på känslig information. Han hävdar att även om de själva har omdöme att inte dela med sig av den finns risken att de misstänkliggörs av andra, och att den risken skulle minska med en karenstid.
Utredningen är nu klar. Den tidigare socialdemokratiske näringsministern och domaren Sten Heckscher har lett utredningen om karenstid för ministrar och statssekreterare. Förslaget är att en nämnd inrättas för att godkänna nya jobb som tidigare ministrar och statssekreterare vill ta. Det rör i princip alla arbeten som inte är inom staten eller uppdrag i en kommun. Om nämnden inte godkänner det nya jobbet inträder en karenstid om maximalt ett år, vilket innebär att den anställningen helt enkelt får vänta.
Nämnden ska också kunna besluta att en viss minister eller statssekreterare inte får jobba inom ett visst område inom karensperioden. För att avgöra om en karenstid är lämplig ska nämnden testa om det finns risk för någon skada. Det kan handla exempelvis om risk för ekonomisk skada eller att information läcker på ett felaktigt sätt. Men det kan också handla om en förtroendeskada. Som exempel på det lyfter utredaren att en försvarsminister går vidare till att arbeta inom försvarsindustrin.
Att det skapas en nämnd som har hand om dessa frågor vore positivt. Det är bättre än en generell regel om karens då det i grunden är bra att statsråd och statssekreterare går vidare för att arbeta. Sveriges statsråd blir allt yngre. Exempelvis är sjukvårdsminister Gabriel Wikström 31 år. Det är rimligt att personer kan gå vidare snabbt då de har största delen av arbetslivet framför sig. Om de inte kan göra det träder reglerna om pension till statsråden in, och det är bättre att de före detta ministrarna arbetar än får bidrag. Det är också positivt att ministrar och högt uppsatta tjänstemän kan gå vidare inom näringslivet i stället för att enligt S-tradition slussa runt mellan myndigheter och statliga institutioner.
Utredningen har hittat en rimlig linje där ministrar och statssekreterare snabbt kan börja arbeta och göra nytta, utan att det behöver innebära någon förtroendeskada. Tänk att det behövdes en borgerlig regering för att Socialdemokraterna skulle inse att det behövs.