Ju mer det stormar desto viktigare blir det att hålla utkik. I Sverige är det underrättelsemyndigheten Försvarets radioanstalt, FRA, som står för omvärldsbevakningen. Men nu pressas myndigheten på alla verksamhetsområden.
”Vi räcker inte riktigt till”, säger Dag Hartelius, generaldirektören för FRA, när han intervjuas i DN (26/1) inför publiceringen av FRA:s årsrapport. För myndigheten är det ”extra allt”, konstaterar Hartelius.
Myndigheten arbetar med att skydda svenska intressen genom att inhämta och vidarebefordra information om utländska förhållanden till främst regeringen, Försvaret och Polisen. Verksamheten kan delas upp i tre områden: traditionell militär säkerhet, följa terrorism och informationssäkerhet som skydd mot cyberangrepp.
Den militära aktiviteten i Östersjöområdet har ökat kraftigt. I luften möter obeväpnade svenska signalspaningsplan närgångna, aggressiva och tungt beväpnade ryska jaktplan. Till sjöss behöver flottans fartyg hävda svenska territorialvatten på grund av främmande undervattensverksamhet. FRA bistår försvaret med att analysera vad som händer; ökad aktivitet betyder mer arbete.
Under 2015 höjdes terrorhotnivån i Sverige. Terrorattentat skakar Europa och det öppna samhället. FRA är ögonen för att följa den internationella terrorismen som utgör ett påtagligt hot för Sverige.
Nyligen rapporterade den europeiska polisens samarbetsorganisation Europol att Islamiska Staten planerar en storskalig attack mot Europa. Det nuvarande terrorhotet är det största på över tio år.
Enligt Säkerhetspolisen bedriver även ett tiotal länder olaglig underrättelseverksamhet mot svenska intressen, i eller utanför landet. De mest aktiva är Ryssland, Kina och Iran. Även industrispionage förekommer mot svenska mål. På FRA:s bord ligger skyddet mot cyberangrepp. Främmande makt behöver inte längre spioner av typen James Bond för att få tillgång till information eller sabotera. Det kan räcka med en manipulerad internetsida för att få kontroll över datorer på svenska myndigheter.
FRA har fått nästan 61 miljoner kronor mer i anslag för 2016, jämfört med året innan. Totalt får myndigheten knappt 925 miljoner för år 2016. Till nästa år ska anslagen öka med fem procent. Regeringen har pekat ut att det enskilt viktigaste för FRA är att bidra till att försvarsuppgörelsens mål uppfylls. Det betyder att säkerställa totalförsvarets samlade förmåga och att krigsförbandens operativa förmåga ska ökas.
Det är oroväckande när FRA:s generaldirektör uttalar att de inte riktigt räcker till för att klara de viktiga uppgifterna. Myndigheten pressas på alla fronter när omvärlden blir allt mer orolig, trots de ökade anslagen. För att hantera den förändrade omvärldsbilden behöver regeringen avsätta mer resurser till FRA – och det brådskar. Terrorister, hackare och främmande militära makter letar efter vägar att ta sig under radarn.
FRA utgör en viktig del av Sveriges försvar. Vem ska se till att de klarar sina åtaganden?