Tvärtemot många kommuner uppvisar regeringen fortfarande på vissa områden obegriplig naivitet inför säkerhetshotet från Kina.
Kinas agerande under det senaste året visar att landet under kommunistpartiets ledning är en alltmer opålitlig aktör. Regimen dolde vitala uppgifter om coronavirusets spridning, dömde i februari den kidnappade svenskkinesiske bokförläggaren Gui Minhai till tio års fängelse, och avskaffade den sista juni i praktiken Hongkongs demokratiska självstyre.
Ändå verkar svenska staten inte ta hotet på allvar. Inrikesminister Anders Ygeman (S) vill fortfarande inte definitivt förhindra telekomföretaget Huawei från att bygga ut det svenska 5G-nätet (SVT, 7/7). Trots att företaget har fått motsvarande 700 miljarder kronor i stöd från den kinesiska staten och enligt lag måste lämna över alla uppgifter landets säkerhetstjänst bedömer nödvändiga för ”nationell säkerhet”.
Ett steg i rätt riktning är ändå att regeringen på tisdagen lade fram en proposition om stärkt granskning av utländska direktinvesteringar. I coronakrisens spår har oron ökat för fientliga uppköp av svenska företag. Dock är förslaget inte regeringens eget initiativ utan följden av ett nytt EU-direktiv från förra året.
Naiviteten mot Kina är inte ny. Medan Alliansregeringen hindrade en rysk ägare i Saabaffären 2010, hade den inga problem ett år tidigare när kinesiska Geely köpte Volvo Personvagnar. Inte heller regeringen Löfven hade några invändningar när Geely blev näst största ägare i AB Volvo 2018.
Medan regeringen sölar får andra ta ansvar för rikets säkerhet.
Flera kommuner har börjat ompröva sina vänortsavtal med kinesiska städer, exempelvis Linköping som har avslutat sitt avtal med vänorten Kanton. Moderata ungdomsförbundets ordförande Benjamin Dousa har uppmanat andra kommuner, bland annat Filipstad och Bengtsfors, att göra detsamma (NWT, 7/7).
Ett annat exempel på lokalt ansvar är Konfuciusinstituten som bedriver undervisning av kinesiska lärare i landets språk och kultur. Men efter att rapporter om att lektionerna fungerar som mjuk propaganda för Kinas regim och farhågor om spioneri har de ifrågasatts. Sedan Luleå Tekniska Universitet och Falkenbergs kommun sagt upp sina avtal finns inga samarbeten kvar med svenska högskolor och kommuner.
Det innebär inte att kommuner alltid är en garant för säkerhet. När exempelvis den kontroversiella ryska gasledningen Nord Stream 2 skulle byggas valde Karlshamn upplåta sin djuphamn för arbetet. Region Gotland däremot bedömde efter övervägande att inga utländska aktörer bör ha tillgång till Slite hamn. Problemet skulle dock inte varit lika akut om inte regeringen 2018 hade godkänt att ledningen byggdes i Sveriges ekonomiska zon.
Värnandet av rikets säkerhet är ytterst statens ansvar. Men påverkansoperationer och säkerhetsrisker sker på alla nivåer. Därför bör även kommuner bygga upp rikets motståndskraft.