Storbanken Nordea har hamnat i blåsväder. Ur de miljontals dokument som har läckt från en advokatbyrå i Panama har drogbaroner, statschefer och idrottsstjärnor avslöjats gömma undan miljardbelopp. Nordea ingår även i denna mindre ärofyllda skara, då dokumenten visar att banken har hjälpt mer bemedlade kunder att öppna brevlådeföretag utomlands i syfte att undvika skatt.
Även om Nordea påstår att reglerna skärptes kraftigt 2009 för att förhindra den här typen av upplägg, uppger SVT att tjänsten fortfarande förmedlades så sent som sommaren 2015. Finansinspektionen, FI, meddelade även på en presskonferens att man ser mycket allvarligt på de nya uppgifterna och har begärt att få träffa bankens ledning.
Det här är tredje gången inom loppet av några få år som Nordea blivit påkomna med allvarligt bristande omdöme.
2013 och 2015 fick banken betala dryga miljonböter för att man brutit mot penningtvättsreglerna och EU:s sanktionsförordningar. Då konstaterade FI att Nordea saknat möjlighet att upptäcka den som velat finansiera terrorism eller tvätta pengar. Mot bakgrund av det direkta hot som terrorism utgör framstod bankens slappa rutiner som klart stötande. ”Nordea har släppt igenom vad som helst”, löd domen från FI:s chefjurist.
Efter detta genomförde den tidigare statligt ägda banken ett vd-skifte. Tillträdande Casper von Klausen förkunnade att banken skulle satsa pengar på regelefterlevnad. Givet att den senaste dusten med Finansinspektionen kostade Nordea 50 miljoner kronor fanns det anledning att hoppas att så skulle bli fallet.
Nordea har länge haft hög svansföring i moraliska frågor. Banken var tidigt ute med etiska fonder och på hemsidan kan man i dag läsa om alltifrån klimatsmart sparande till att ”Nordea tror på att bygga förtroende, öka transparensen, engagera sig i kunderna och agera med integritet”. Även vikten av att betala skatt behandlas.
Den senaste härvan visar dock med all tydlighet att de uttalade ambitionerna och informationen på hemsidan inte överensstämmer särskilt väl med vardagens realiteter. Här har regelefterlevnaden, ännu en gång, fått stå tillbaka för en etiskt tvivelaktig företagskultur. Storbankerna dras redan som det är med lågt förtroende hos allmänheten och den här skandalen lär inte göra den saken bättre.
Förutom klyschan om att förtroende tar lång tid att bygga upp men betydligt snabbare att rasera, påminner Nordeas agerande om ännu en lärdom. Om man med stora ord talar om ansvar, etik och integritet gör man bäst i att leva upp till dem.
Nordea har nu ett digert arbete framför sig. Banken måste nu be om ursäkt till sina kunder och bevisa att det faktiskt finns någonting bakom de stora ord bolaget är förtjust i att använda.