Moderaterna måste ta ansvar för valfriheten

Att friskolesystemet behöver ses över har länge varit tydligt. Ändå har de partier som införde reformen verkat ovilliga att inse problemen. Därför är det välkommet att det nu börjar komma fram kritiska röster inifrån Moderaterna.

Ett problem med friskolesystemet är betygsinflationen, skriver ledarskribenten som efterlyser tydliga och rättvisa spelregler som främjar kvalitet och bildning.

Ett problem med friskolesystemet är betygsinflationen, skriver ledarskribenten som efterlyser tydliga och rättvisa spelregler som främjar kvalitet och bildning.

Foto: Jessica Gow/TT

Ledare2022-07-19 05:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

I en artikel i DN (17/7) intervjuas unga moderata företrädare som klandrar partiet för att inte ha tagit ansvar för friskolereformen. Douglas Thor, ordförande för Moderata studenter, MST, slår exempelvis fast att det aldrig ska råda tvivel om att M står på barnens och skattebetalarnas sida, mot skolkoncernerna. Även ungdomsförbundets, Muf, ordförande Matilda Ekeblad kritiserar moderpartiet för att främst försvara det rådande systemet utan att ha egna lösningar.

Det är heller inte första gången sådan kritik kommer från ungdomsförbundet. Tidigare ordföranden Benjamin Dousa var under sin tid framträdande i debatten med krav på reformer. Som konstateras i DN-artikeln är det troligen ingen slump att de unga som har vuxit upp med systemet också ser dess brister.

Självfallet innebär kritiken inte ett ifrågasättande av valfriheten eller friskolorna i sig. Tvärtom är det en viktig del i ett fritt samhälle att utbildning inte är underställd total politisk kontroll. Föräldrar bör ha makt över sina barns utbildning, och det bör som huvudregel stå enskilda fritt att själva bedriva undervisning. Däremot krävs tydliga och rättvisa spelregler som främjar kvalitet och bildning.

Ta skolpengen som exempel. Att skolan får pengar per elev är ett intuitivt rimligt och enkelt sätt att fördela resurser mellan skolor. Men i praktiken skapar det problem. Dels kan de kommunala skolorna förfördelas då kommunen som huvudman har ett större ansvar för att ge plats åt alla som söker, vilket Riksrevisionen nyligen (30/6) konstaterade. Dels baseras skolpengen på kommunens genomsnittliga kostnad per, och ökar därför när elever byter till friskolor, vilka då blir dubbelt kompenserade.

Ett annat problem är betygsinflationen. Tanken med fritt skolval var att skolor med bättre undervisning skulle locka fler elever. Men eftersom betygen sätts av undervisande lärare har det i stället resulterat i press att sätta glädjebetyg, på både kommunala och friskolor.

Glädjande nog verkar den interna kritiken ha fått inflytande på Moderaternas skolpolitik. Den utbildningspolitiske talespersonen Lars Hjälmered lyfter i DN-artikeln flera nya förslag för att få ordning på friskolesektorn. Bland annat hårdare krav för att få driva friskola, att vinstuttag villkoras med strikta kvalitetskrav och central rättning av nationella prov.

Som största oppositionsparti och potentiell regeringsbildare efter valet, måste Moderaterna ha en trovärdig utbildningspolitik. I det ingår att ta ansvar för skolväsendet som helhet liksom alla elevers skolgång. Att barn kan välja skola är viktigt, men alternativen ska också vara värda att välja.