PĂ„ vĂ„ren slĂ€pps korna ut pĂ„ grönbete. Och att fĂ„ se det Ă€r nĂ„got som lockar allt fler. PĂ„ enbart ett par timmar hade 50â000 personer anmĂ€lt sig till Arlas olika koslĂ€pp pĂ„ gĂ„rdar runt om i landet (SVT 17/3). MejerijĂ€ttens presstjĂ€nst liknade nöjt intresset för evenemangen vid den för en rockkonsert.
Att koslÀppen Àr en smart marknadsföringskampanj för mejerierna Àr det ingen tvekan om. Men sÄ Àr mjölkbranschen pÄhittig. Arla erbjuder ocksÄ barn i skolÄlder möjligheten att göra bondgÄrdsbesök, inom projektet Arla Minior. Och som ett minne av det har mÄnga barnfamiljer glas med Arla-kon stÄende i köksskÄpet.
Samtidigt bör inte koslÀppen och bondgÄrdsbesöken enbart ses som opportunistisk affÀrsverksamhet. TillstÀllningarna fyller en allt viktigare samhÀllsfunktion, eftersom det blir allt svÄrare för mÄnga att komma i kontakt med ett aktivt lantbruk.
Den livsmedelsproducerande sektorn Àr för mÄnga nÄgot avlÀgset. Om de flesta för nÄgra generationer sedan hade slÀktingar pÄ landet eller kopplingar till gÄrdar, sÄ saknar de flesta sÄdana band i dag. En utveckling som fÄr ses som en naturlig konsekvens av att antalet bönder har minskat och befolkningen allt mer har koncentrerats till stÀderna.
De lantbrukare som finns kvar verkar dessutom isolera sig allt mer. MÄnga har den hÄrda vÀgen fÄtt betala priset för vad publik verksamhet kan innebÀra. Hot och hat Àr en realitet för mÄnga aktiva lantbrukare i landet. DjurrÀttsterrorismen har ökat drastiskt, enligt en granskning av Göteborgs-Posten (22/1). De senaste tre Ären handlar det om över 200 dÄd och dÄ mÄnga bönder inte anmÀler kan mörkertalet vara stort.
Det hĂ€r gör att mjölkgĂ„rdarnas koslĂ€pp Ă€r en sĂ€llsynt brobyggare mellan stad och land. Och vĂ€rdet av dessa Ă€r större Ă€n det allmĂ€nbildande â eftersom en grundförutsĂ€ttning för svensk jordbrukspolitik Ă€r att konsumenten kan göra upplysta val.
Svenska politiker har lÀnge haft idén att den inhemska livsmedelsproduktionens frÀmsta kvalitet Àr de sÄ kallade mervÀrdena. Ett begrepp som ska fÄnga att bönderna hÀr i stort följer hÄrdare miljö- och djurskyddskrav Àn konkurrenterna i EU.
NĂ€r Sverige gick med i EU var tron att mat producerad under den blĂ„gula flaggan skulle fĂ„ konsumenterna â inom och utanför landets grĂ€nser â att öppna plĂ„nboken. MervĂ€rdena skulle öka betalningsviljan och dĂ€rmed kompensera för att svenska lantbrukare har högre kostnader, pĂ„ grund av det generella skattetrycket och annan lagstiftning. NĂ€r Ăresundsbron sedan möjliggjorde Ă€nnu enklare import av livsmedel var svaret detsamma, mervĂ€rdena skyddar. Men nedlagda gĂ„rdar vittnar om att strategin inte har fungerat. Och om konsumenterna saknar förstĂ„else för matproduktionen och kvalitetsskillnaderna lĂ€r inte argumenten för att köpa svenskt bita.
KoslÀppen Àr de kanske största kunskapsspridarna om de gröna nÀringarna som finns i dag. Och lyckligtvis verkar mÄnga intresserade att uppleva svensk livsmedelsproduktion i praktiken.