Vad heter de psalmer ni sjunger i kyrkan? Kan du skillnaderna mellan en missionsförsamling, en pingstförsamling, och en svenskkyrklig församling? Hur många delar består Nya Testamentet av?
Nej, detta är inte ett utdrag ur någon gammal katekes eller ett protokoll från forna tiders husförhör. Frågorna hör till de som Migrationsverket har använt i sina utredningar av kristna konvertiter som söker asyl i Sverige.
Detta har lett till utbredd kritik från kyrkosverige. I december drog flera frikyrkor igång en namninsamling med uppmaningen att Migrationsverket måste uppdatera metoderna för hur man bedömer konversionsärenden. Sveriges kristna råd anordnade den 16 januari manifestationer till stöd för de konvertiter som man menar har fått sin tro underkänd av Migrationsverket på tvivelaktiga grunder.
Frågan tog dock ordentlig skruv när pastorn Micael Grenholm lät producera ett internettest baserat på de frågor som Migrationsverket använt sig av. Testet lades ut 17 januari och på fyra dagar hade fler än 90 000 personer gjort det. Inte ens 300 lyckades svara rätt på 60 procent av frågorna. Såväl teologie doktorer, professorer, präster och en biskop misslyckades.
Det är egentligen inte förvånande. Många av frågorna är sådana att det skulle krävas en akademisk uppsats för att svara på en enda av dem. Vissa frågor är svåra att ens förstå. Förvisso använder Migrationsverket inget test i bemärkelsen ovan, där en viss procent rätta svar krävs. Men frågorna i sig är problematiska. De ställer kunskapskrav som vida överstiger vad en präst skulle förvänta sig av konfirmander. Att sådana frågor används för att utvärdera människors tro i asylärenden är bisarrt.
Endast en som inte själv är särskilt religiös skulle bedöma tro på det sättet. Kristen tro handlar för många snarare om relation – den kristnas relation till Gud, och relationen till andra kristna. Det är i mycket en fråga om liv och gemenskap, inte att kunna redogöra för ett paket med fakta.
Inom religionsvetenskapen skiljer man därför ofta mellan kognitiv och fiduciell tro. Kognitiv tro betecknar accepterandet av att-satser, intellektuellt försanthållande. Att ställa krav på denna sorts tro, som Migrationsverket gör, är på sin höjd kanske något som lämpar sig för en välutbildad teolog eller präst. Men för de flesta vanliga kristna – i synnerhet för de konvertiter det nu handlar om, som till exempel på grund av sitt geografiska ursprung kan vara analfabeter – handlar det oftare om fiduciell tro, det vill säga att sätta sin tillit till Gud, ”att tro på Gud” som det mer vardagligt kan utryckas.
Migrationsverket får ibland orättvis kritik för hanteringen av asylärenden, men denna gången är kritiken befogad. Det innebär inte att de konvertiter som söker asyl inte bör få sin tro utvärderad på något sätt. Att bedöma genuiniteten hos konvertiter är rimligt, så att det inte blir ett enkelt sätt för vem som helst att få en fribiljett till asyl. Men metoderna som används måste vara rimliga och rättssäkra.