I Norrbottens, Värmlands och Gotlands län är medellivslängden kortast. I Kronoberg, Uppsala och Östergötland lever folk i genomsnitt betydligt längre. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån.
Kvinnor lever längst i Halland där medellivslängden är 84,7 år och kortast i Västernorrland där medellivslängden är 82,6 år. Män blir äldst i Kronoberg, 81,1 år, men lever kortast i Norrbotten, 78,5 år. Skillnaden i medellivslängd i olika delar av landet varierar stort, och skillnaderna mellan män och kvinnor är betydande.
Det finns många teorier om varför livslängden skiljer sig så mycket i olika delar av landet. Örjan Hemström, demograf på SCB, säger till Sveriges Radio att vilken vård som finns i länet, tillsammans med avstånd till akutsjukvård kan ha betydelse (30/11).
Det finns mycket som stödjer uttalandet att vården och avståndet till detsamma har stor betydelse för medellivslängden. I Norrland är avstånden stora och närmaste akutsjukhus kan ligga långt ifrån hem och arbetsplats. Men det finns också andra faktorer som spelar in. Om man jämför kan medellivslängden skilja en hel del mellan olika kommuner i samma län, det kan skilja flera år.
En annan förklaring är skillnader i utbildning. Under de senaste åren har medellivslängden varit fem år högre för gruppen med eftergymnasial utbildning än för den med enbart grundskoleutbildning.
Skillnaderna i livslängd går att förändra. De senaste fem åren har medellivslängden för män ökat med ett år. Men variationerna i livslängd beroende på var man bor blir allt större. Så behöver det inte vara.
Hälsoförebyggande arbete, tillsammans med att den som söker vård faktiskt får bra vård är åtgärder som kan höja medellivslängden. Men möjligheten att få ett jobb är också viktig, då arbetslöshet leder till ökad psykisk ohälsa, som i sin tur ligger bakom många dödsfall. Här har regeringen något att bita i. Men i stället för att fokusera på tillgänglighet inom vården och att göra det lättare att få jobb fokuserar regeringen på symbolåtgärder. Medellivslängd är, om något, en fråga om jämställdhet. Kultur i förorten eller kvotering i bolagsstyrelser gör ingen reell skillnad för jämställdheten. Förslag som att förbjuda alkoglass eller att gömma cigarettpaketen i butikerna spelar knappast heller någon roll.
Enligt Riksrevisionen har regeringen underskattat kommunernas utgifter för vård, skola och omsorg, som stiger i och med migrationen och att befolkningen blir allt äldre. Trots att regeringen lovade att stå för kostnaderna för migrationen lämpas notan över i kommunernas och landstingens knä.
Bättre tillgänglighet inom vården skulle kunna öka medellivslängden. Men allt fler akutsjukhus lägger ner och köerna blir längre. Med rätt prioriteringar kan trenden vändas. Men regeringens fokuserar på annat.