Så här ser den nya multiarenan ut inifrån, enligt den film som Tjust fastigheter tagit fram. Men hur mycket den ska kosta i slutänden är höljt i dunkel. Något som inte är förenligt med en öppen demokrati, menar ledarskribenten.
Och trots att det finns kalkyler på saken så tillåter inte kommunen att medborgarna får reda på kostnaden. Varken innan eller efter beslutet. Är det någon som ser några problem här? Våra folkvalda verkar inte göra det.
För att försöka ge medborgarna svaret begär VT ut kalkylen från det kommunala fastighetsbolaget som fått i uppgift att förverkliga hallen. Men den vägrar man lämna ut, trots att bolaget lyder under offentlighetsprincipen precis som kommunen.
Skälen till varför de inte vill lämna ut den kan man spekulera i. Kanske stämmer den dåligt överens med den fastställda hyran som kommer att belasta primärkommunens budget. En hyresnivå som fastställdes av ledande politiker utan hänsyn till uppdaterade och realistiska kostnadsbedömningar.
Kanske är det politiskt oönskat att lämna ut en slutsiffra som sticker i ögonen på folk, då den går att jämföra med såväl den beräknade hyran som andra kostnader (och besparingar) i kommunen.
Men inget av dessa skäl är hållbart juridiskt för att vägra lämna ut kalkylen. Det kan det däremot vara att betrakta kalkylen som en affärshemlighet och att ett offentliggörande kan skada kommande upphandlingar. Det är därför kammarrätten ger bolaget rätt efter att saken prövats. Och kanske, med betoning på kanske, är det vad bolaget tänker är skälet till att de inte vill lämna ut handlingen. Men det andra kommunala bolaget tänker tydligen tvärtom, och lämnar ut totalsumman för det planerade reningsverket. Det är ett tecken på att argumentet om affärshemligheter mest är trams.
Här är det på plats att påtala att politiker har all möjlighet att styra de kommunala bolagen till att respektera offentlighetsprincipen med största möjliga insyn för medborgarna. Det lär inte saknas informella styrmedel i direktkommunikation mellan folkvalda och bolaget. Men vill man inte använda detta inflytande så går det fint att styra via styrdokument. Poängen är att det är de folkvalda som valt att lämna ifrån sig ansvaret för slutkostnaden för en jätteinvestering och det är folkvalda som valt att låta bolagen mörka kostnaden för befolkningen.
Jakob Styrenius, ledarskribent VT.
Finns det möjligen någon medborgare som ser ett demokratiskt problem med att våra folkvalda politiker varken beslutar eller informerar om hundratals miljoner av våra pengar?
Kanske finns det till och med en och annan folkvald som inser hur fel det blivit. Då är det inte försent att göra om och göra rätt och ta besluten på rätt sätt med rätt underlag. Och därutöver börja styra bolagen till att vara transparenta mot medborgarna.
Om så inte sker behöver några grundläggande frågor besvaras av politikerna. Hur ser våra folkvalda på den demokratiska aspekten? Hur ser de på möjligheten att ta ansvar i frågan, när de i praktiken lämnat ifrån sig ansvaret? Vem tänker politikerna ska ställas till svars när man ser att det blir för dyrt? Och vad är egentligen för dyrt? 300 miljoner? En halv miljard? En hel miljard? Frågan kan tyckas fånig men är tyvärr högst nödvändig att ställa. Att ta ställning till en maxgräns, baserat på övertygelse och värderingar, är det minsta vi kan begära av dem vi satt att besluta om våra skattepengar. Och det borde inte vara svårt. Förutsatt att där finns några värderingar.