Moderaterna har efter en längre tids vacklande åter tagit på sig ledartröjan för Alliansen. Det bådar gott för det borgerliga samarbetet som trots allt är beroende av Moderaternas styrka och ledarskap.
Det är inte lätt att regera ihop. Småpartier tenderar att få se sitt väljarstöd långsamt ätas upp då de har svårt att projicera sin särprägel. Under Alliansregeringarna växte Moderaterna kraftigt, delvis på de andra borgerliga partiernas bekostnad. Vikten av att kunna vädra sin egen partiidentitet är något som måste tas med i ett framgångsrikt politiskt samarbete. Men man ska inte heller underskatta vikten av ledstjärnan, av ett starkt och tydligt ledarskap. Det skapar stadga och pålitlighet för väljarna. För den moderna borgerligheten är det Moderaterna. Mätningar visar också att även om många väljare är skeptiska till Anna Kinberg Batra vill man ändå se Moderaterna i regeringsställning.
Annie Lööf och Centerpartiet har visserligen skördat stora framgångar bland väljarna sedan riksdagsvalet 2014. Men något ledarskap i bredare bemärkelse har Lööf inte presterat. Detta är det främsta tecknet på att centerdrömmarna om Lööf som statsminister inte kommer att infrias. C har snarast byggt sina framgångar på att söka strid med sina Allianskollegor hellre än regeringen. Detta må vara ett effektivt sätt att bygga ett kortsiktigt framgångsrikt opinionsläge, men skapar inga framtida valsegrar för Alliansen.
Alliansen är ett projekt som bygger på mycket mer än en cementerad blockpolitik och en vilja att inte låta Socialdemokraterna styra Sverige. Allianspartierna delar en grundsyn kring Sveriges problem och hur dessa ska lösas och riket styras. Inför valet 2006 var detta väldigt tydligt. Det krävs att det blir så igen.
Hur detta ska gå till i praktiken kan det ordas kring. Men Alliansen behöver en gemensam mission. Det kommer att bli svårare nu än förut då flera partier har problem med den egna identiteten. Men mycket av detta synes bero på svårigheten att förhålla sig till varandra. Konstruktiva samtal har potential att lösa mycket att detta. Det är också naturligt att det är Moderaterna och Anna Kinberg Batra som tar täten i detta arbete. De andra partierna har tappat sitt fokus på Allianssamarbetet och behöver lite hjälp på traven.
Därför är det glädjande att moderatledaren Anna Kinberg Batra bjudit in de andra Alliansledarna till middag hemma hos henne i Nacka.
Dessa möten har anor. Förra centerledaren Maud Olofsson bjöd hem sina motsvarigheter till Högfors i Västerbotten, vilket blev uppstartsmötet för Alliansen. Dåvarande KD-ledaren Göran Hägglund höll strax därefter hov hemma i villan i Jönköpings län vilket ledde till Bankerydsuppgörelsen där de fyra partierna kom överens om huvuddragen för den gemensamma ekonomiska politiken. Dessa möten var mediala succéer och nödvändiga för Alliansbygget. Middagen i Nackalägenheten kommer inte skapa samma rubriker, men själva händelsen är minst lika viktig nu som då.