Bilar har stuckits i brand, egendom har förstörts och poliser har attackerats.
Kravallerna i Malmö har beskrivits som ett svar på en koranbränning utförd av högerextremister. Samtidigt bör inte den religiösa laddningen överdrivas. I SVT (29/8) kommenterar imamen Samir Muric upploppen: ”Ingen vettig människa skulle göra så, och absolut ingen muslim. De var bara ute efter bråk.”
Enligt rikspolischefen Anders Thornberg finns i stället ett starkt samband mellan gängkriminalitet och upploppen. Han beskriver att individerna som ligger bakom upploppen är samma som säljer narkotika och skjuter (SVT 30/8).
Som så många gånger tidigare fördöms det inträffade. Politiken lovar krafttag. Ändå blir det värre.
Polisen framstår även som allt mer pressad. I Kvällsposten (29/8) vittnar Sophia Willander, ordförande Polisförbundet i region Syd, om en allt svårare arbetssituation. Under fredagen skadades ett flertal poliser lindrigt under upploppen. Polisförbundet efterlyser därför ökade verktyg för att hantera upplopp, som möjligheten att kunna använda vattenkanoner och gummikulor, vilket i sig säger mycket om hur obehaglig arbetssituationen upplevs på fältet.
Men även på andra håll märks det hårdnande klimatet. Bara hittills i år har Stockholmspolisens användning av tjänstevapnen dubblerats jämfört med hela förra året (SR 31/8). Och att rekrytera nya poliser lär inte direkt bli enklare av utsattheten i yttre tjänst.
Hur ska då den allt svårare situationen hanteras? Några förslag för att hantera de grovt kriminella unga gavs av Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch under måndagseftermiddagen. Åtgärdspaket var i stort bra och balanserat. Bland annat föreslogs avskaffandet av åtalsunderlåtelsen för unga och kravet på synnerliga skäl för att häkta unga kriminella. Separat HVB-hem för dömda kriminella och överförande av den slutna ungdomsvården till Kriminalvården var andra förslag.
Det finns anledning att lyssna på förslagen från KD. För ju längre som åtgärder dröjer desto mer lär krävas för att komma tillrätta med problemen. Och ju hårdare insatser som krävs desto mer riskerar alla medborgares fri- och rättigheter att inskränkas av det brottsförebyggande arbetet. Det bör undvikas.
Än så länge är det inte heller några stora omgörningar som behövs. Ge polisen verktyg och resurser, en stramare rättspolitik och att bygga ut Kriminalvården. Det sista snålas det, konstigt nog fortfarande in på, så att beläggningsgraden i svenska klass 1-fängelser är uppe i över 104 procent – och då är beredskapsplatserna inräknade.
Coronapandemin har visat hur mycket som kan hända om det på riktigt läggs kraft bakom de politiska deklarationerna. Och den handlingskraften skulle nu behöva visas även på det rättskipande området.