I Dagens Nyheter (11/7) kallas Riksrevisionen av Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet, för ”en lekstuga”. Och det är inte utan anledning.
DN:s granskning av myndigheten har föranlett att riksrevisor Susanne Ackum har avgått. Det har visat sig att Ackum lämnat ut internt arbetsmaterial, och att hon har låtit anställda på regeringskansliet och i den fackliga organisationen Saco påverka granskningar.
Ackum har också passat på att anställa sina tidigare kollegor. Hon har skräddarsytt platsannonser för personer hon velat anställa, med höga ämbeten och löner. Samtidigt har hon kört över rekryteringsexperterna.
Men det är inte bara hon som har misskött sig. De andra riksrevisorerna, Ulf Bengtsson och Margareta Åberg, har också åsidosatt riktlinjer. Åberg har påverkat en granskning som skulle skötas av en separat revisor med hög grad av oberoende, och Bengtsson har försökt mildra kritiken mot beslut han själv fattade som generaldirektör på Arbetsgivarverket.
Mot bakgrund av vad som framkommit tycks en lekplats vara en bra beskrivning av Riksrevisionens arbete. Det är olyckligt. Myndigheten har som granskningsorgan ett stort ansvar för att följa gällande regler. Riksrevisionens uppgift är att granska statliga myndigheter, regeringens förvaltning och statliga bolag. Det är särskilt viktigt att Riksrevisionen sköter sig för att inte förtroendet för den oberoende granskningen ska tappas.
Vad de direkta konsekvenserna av riksrevisorernas snedsteg blir återstår att se. Men den här sortens fasoner tenderar att få ringar på vattnet. Den som är förälder eller brukar umgås med barn vet att det är särskilt svårt att förklara varför ett agerande är fel om ”alla andra gör det”. På samma sätt fungerar det bland personer med makt. Om vissa kommer undan med att inte sköta sina uppdrag och skamlöst tillåts förskansa sig kommer fler att strunta i reglerna.
Det bör aldrig löna sig att bryta mot lagar och regler. Att vara en visselblåsare som berättar om oegentligheter bör däremot göra det, genom att fuskarna straffas. Samma sak gäller oavsett om det handlar om fusk på högskoleprovet, poliser som ser mellan fingrarna på vänners lagöverträdelser, falska meriter för att få statliga ämbeten eller personer som olagligt använder insiderinformation för aktieköp.
Ackum valde att avgå kort efter avslöjandena. Men det räcker inte att en person väljer att avsäga sig sitt uppdrag. Riksrevisionen har tillsatt en extern granskning för att ta reda på om det skett några formella fel. Det är nödvändigt. Att känna till och inte göra något åt andras fiffel är också allvarligt.
Det är dags att stänga lekstugan och återgå till de normala arbetsuppgifterna. Riksrevisionens arbete är viktigt för Sverige. För det behövs personer som klarar av att axla det tunga ansvaret.