Men de ofta platta formuleringarna, med ord om utveckling, trygghet och öppenhet, är trots allt en alltför svajig grund för kommunalt beslutsfattande. Ändå används de titt som tätt på det viset.
I en debattartikel i Dagens Samhälle (2/12) lägger Olof Edsinger, generalsekreterare för Svenska evangeliska alliansen, fram flera exempel på när olika kristna organisationer fått nej med hänvisning till kommunens värdegrund. Det handlar bland annat om Falu kommuns affärer med en frikyrkoförsamling som anklagats för diskriminering mot homosexuella.
Det är lätt att förstå att kommuner gärna drar öronen åt sig när det gäller religiösa samfund. Inte minst sedan det uppdagats hur kommunala skattemedel går till organisationer som främjar våldsbejakande radikal islamism. Men när aktörer utövar diskriminering eller planerar terrordåd bryter de mot betydligt mer än en värdegrund. När det inte handlar om direkta lagbrott finns även demokrativillkor som kan användas som beslutsgrund. Men det är såklart enklare för kommunen att bara hänvisa till luddiga formuleringar i en värdegrund.
Kanske är det också frestande för kommunen att lägga fram värdegrunden vid verkliga beslut för att visa att den gör skillnad. Varför hänvisa till lagtext när det finns en värdegrund, som dessutom kostat skjortan att ta fram och marknadsföra? Med tanke på alla de föreläsningar och konferenser som många kommuner ordnar på temat vore det inte konstigt om många kommunanställda har bättre koll på värdegrunden än på de lagar som gäller för verksamheten.
För en hel del kommuner verkar värdegrundens funktion dock stanna vid att vara ledord för de kommunanställda. I vissa fall är de också så självklara att de knappast kan göra någon skada. Här är Karlstads ”vi är till för Karlstadsborna” ett tydligt exempel, som få kan invända emot. Dessutom finns det säkert en och annan kommuntjänsteman som mår bra av att påminnas om det.
Men det är uppenbarligen också en vanlig uppfattning att värdegrunden ska genomsyra hela kommunens verksamhet. I en intervju med Dagens Samhälle (31/10 2019) menar Varas kommundirektör Anna Cederqvist att värdegrunden ska göra skillnad på de områden där det inte finns andra regler som styr.
Det verkar dock som att värdegrunden gör som allra mest skada när den används i praktiken, i stället för att bara vara fina ord på ett papper. Detta betonar även Mats Alvesson, organisations- och ledningsforskare, i en debattartikel (DN 3/4 2015). De ofta vaga formuleringarna kan lätt bli hinder för var och varannan kommunanställd, om de tillämpas i varje situation.
Värdegrunder kan bestå av hur många trevliga ord som helst, men risken är ändå stor att de blir desto mindre trevliga när de gör skillnad.