Men när det handlar om hur elever antas till olika skolor verkar plötsligt vissa barn vara mer värda än andra, beroende på om de kan bidra till ökad mångfald eller inte.
Tanken att använda elevers sociala bakgrund som urvalskriterium för skolor med fler sökande än platser kom i april från utredningen En mer likvärdig skola. På fredagen gick Sveriges största friskolekoncern, Academedia, ut med att den kan tänka sig att införa ett system som delvis baseras på sådan kvotering (SR 13/11). Målet med antagningen ska då vara en allsidig social sammansättning i klasserna.
Nuvarande kösystem till populära skolor är inte felfritt – i synnerhet när konsekvensen blir att elever vars föräldrar inte varit på hugget sedan barnets födsel står helt utan chans att få en plats. Men själva grundproblemet är inte att vissa skolor är populära, utan att många andra skolor inte håller måttet. Skolvalet blir då inte bara ett sätt att välja en särskild skola, utan också en möjlighet att slippa vissa andra skolor. Och ingen kan klandra föräldrar för att vilja ordna bästa möjliga skolgång för sina barn.
Att barn vars föräldrar inte är lika påpassliga i skolvalet riskerar att hamna i en dysfunktionell skola är ett bekymmer. Men utredningen och Academedia föreslår alltså en lösning som binder eleverna ännu mer vid föräldrarnas ursprung och livssituation. Kvoter för att främja en allsidig social sammansättning förutsätter att barn stämplas som tillhörande olika sociala grupper. Här blir det svårt att utforma ett urvalssystem som inte bryter mot diskrimineringslagen, vilket utredningen också medger.
Skyddet mot diskriminering råkar dessutom förekomma i barnkonventionen, som sedan januari är svensk lag. Detta har redan ställt till en del problem, eftersom texten inte är skriven i lagform och därför är svårtolkad, men på vissa punkter är det nog så tydligt. Artikel 2.2 säger att barn ska skyddas från diskriminering på grund av föräldrarnas egenskaper, såsom social ställning eller bakgrund. På den punkten får Sverige redan nu viss kritik av barnkonventionsutredningen, som presenterades på torsdagen.
Detta borde vara en tydlig signal om att den allsidiga sociala sammansättningen varken kan eller bör plockas ihop medvetet. Om en stor del av de sökande till en skola råkar vara av ett visst ursprung kommer många av dem att diskrimineras vid kvotering, då de blir utan en plats på grund av det. Vad många verkar blunda för är att detta också innebär ett inbyggt glastak för socialt utsatta grupper som många vill gynna – dessa barn kan inte få fler platser än kvoten tillåter.
Kvotering kan mycket väl öka mångfalden på pappret, men det sker genom att stämpla barn med en identitet som är helt beroende av föräldrarnas erfarenheter och prestationer. Det går emot själva grunden i vad skolan handlar om – att alla barn ska kunna bygga sin egen identitet och framtid.