Ändringen av reglerna kom till för att motivera de som kände sig lite krassliga att stanna hemma från jobbet även första sjukdagen. Det var klokt inför hotet från en smittsam sjukdom vars symptom i förstadiet är svåra att skilja från en förkylning.
Nu höjs socialdemokratiska röster, med statsrådet Anders Ygeman i spetsen, för att slopa karensavdraget permanent. Argumentet är att även säsongsinfluensan tar 500–700 liv per år. Intressant nog anses argumentet att det främst är äldre som drabbas plötsligt ha bäring, trots att det tidigare använts för att avfärda andra typer av åtgärder under pandemin. Merparten av de som dör av influensan är över 75 år med mer än hälften över 85 år.
År 1993 när karensdagen infördes, stod den korta sjukfrånvaron (upp till 6 dagar) för 80 procent av sjukfallen. Och innan införandet kunde den som exempelvis jobbade tvåskift tjäna på att stanna hemma förmiddagspasset. Sjukersättningen baserades på hela inkomsten, inklusive skiftformstillägg och OB-ersättning från sena skift. Sjukpenningen gav då mer än att gå till jobbet en förmiddag.
Karensavdraget (som ersatte karensdagen 2019) är i själva verket sjukförsäkringens självrisk. Det är den del som försäkringstagaren själv får stå för vid ett sjukfall. Precis som med en vanlig försäkring är tanken att självrisken ska ge en extra drivkraft till försäkringstagaren att undvika den händelse man är försäkrad emot.
Förslaget att slopa karensavdraget går stick i stäv med regeringens regleringsbrev för Försäkringskassan 2021 där ett ökat fokus på arbetet mot välfärdsbrott är i centrum.
Trenden visar att antalet bidragsbrott och återkrav ökar stadigt varje år. Det rör sig om uppskattningsvis 300 miljarder kronor som felaktigt betalats ut från det svenska välfärdssystemet mellan 2005 och 2019 enligt en rapport från Delegationen för korrekta utbetalningar från välfärdssystemen. Enligt den är tre av fyra felaktiga utbetalningar en följd av att felaktiga uppgifter lämnats. Av dem är hälften avsiktliga fel, det vill säga bidragsbrott. Det finns en befogad oro för en ytterligare ökning av fusket om karensavdraget avskaffas.
Avskaffar regeringen karensavdraget leder det, om man vill undvika fusk, till att kontrollen av de sjuka måste öka. Detta utmynnar i en dyrare administration och risk för integritetskränkning.
Det kommer också med en kostnad. Enligt regeringens beräkning skulle det kosta 1,8 miljarder kronor för att tillfälligt slopa karensavdraget för april-maj 2020. Utslaget på ett år blir det 10,8 miljarder kronor. Är det i stället tänkt att arbetsgivarna ska stå för kostnaden för det slopade karensavdraget så är det läge att påminna att under 2019 betalade arbetsgivarna redan 24,4 miljarder kronor i sjuklön.
Låt karensavdraget återgå till att vara en självrisk som arbetstagaren får stå för. Det minskar risken för bidragsfusk och bemyndigar personen.