Tillfälliga skatteanstånd är en del av regeringens krispaket under pandemin. De innebär att det har blivit enklare för företag att begära och få tillåtelse att skjuta upp betalning av arbetsgivaravgifter och moms. Denna möjlighet har varit till stor hjälp för företagare att bygga upp en buffert medan ansökningar om korttidsstöd och omställningsstöd behandlas. Inom hotell- och restaurangnäringen har exempelvis en fjärdedel av alla företag begärt anstånd.
Dock verkar denna lättnad för krisande firmor nu i stället kunna leda till ruinering när anstånden ska återbetalas med början nästa år. En undersökning från Svenskt näringsliv visar att återbetalningstiden är för kort för att många företag ska kunna betala tillbaka pengarna (Tidningen näringslivet 16/5). Enligt rapporten kan det utlösa en massiv konkursvåg under 2022.
Huvudproblemet är att hotell och restauranger under det gångna året knappt har kunnat bedriva sin näringsverksamhet. Smittskyddsrestriktioner har exempelvis tvingat restauranger att stänga redan vid halv nio på kvällen. Samtidigt som många människor på eget bevåg har avstått från resor och middagar för att minska smittan.
Alltså måste företagen ta igen ett drygt års förlorade intäkter samtidigt som de måste täcka sina vanliga utgifter och detta års skatter. Det är en kalkyl som för alltför många inte kommer att gå ihop. Problemet förvärras av den bristfälliga hanteringen av andra krisstöd. Många företagare har nekats stöd av rent bagatellartade skäl, som problem med bank-id eller försenade uppgiftsinlämningar. De har därför inte fått det stöd som de skulle ha behövt under krisen.
Det finns dock flera åtgärder som skulle kunna mildra företagens börda. Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson på Småföretagarnas riksförbund, påpekar i samma artikel att staten gör vinst då företagen måste betala ränta på skatteanstånden. Bara räntekostnaderna uppgår till 1,5 miljard kronor för svenska företag. Dessutom lånar svenska staten just nu till minusränta.
Att göra avkall på räntan skulle vara en välkommen lättnad för många företag. Ännu bättre vore dock att förlänga återbetalningstiden. Enligt författaren till Svenskt näringslivs rapport, Johan Kreicbergs, skulle en förlängning på tre till fem år troligen kunna rädda en stor del av de hotade företagen. Då skulle de ha gott om tid att återhämta sin lönsamhet och betala tillbaka skatten.
Välmående företag utgör ekonomins motor och kommer vara helt nödvändiga för återhämtningen efter pandemin. Det krävs både arbetsplatser att gå till och affärer att handla i för att dra igång ekonomin igen. Regeringen bör därför till varje pris hindra att en konkursvåg sker precis när den egentliga krisen borde vara över.