Antalet bränder i skolbyggnader har ökat kraftigt de senaste åren, och en stor anledning till det är fler anlagda bränder. Enligt statistisk från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, anlades 429 bränder i svenska skolor 2017, vilket är 64 procent av det totala antalet skolbränder samma år.
Många bränder hinner aldrig orsaka någon större skada, medan andra slutar i att byggnaden brinner ned till grunden. En sådan är branden som den 8 oktober helt förstörde två av tre byggnader på Gottsundaskolan i Uppsala. I skrivande stund är två flickor i nedre tonåren misstänkta för grov mordbrand, efter att ha varit på väg ut ur skolan strax före klockan tre på natten då branden bröt ut.
Varför barn sätter eld på sin egen, eller andras, skola är en fråga utan säkert svar. Enligt en kartläggning från forskningsprojektet Anlagd brand, som leddes av Brandskyddsföreningen via organet Brandforsk, kan de bakomliggande motiven bland annat vara vandalisering, försök att dölja ett inbrott eller för att förhindra skolverksamheten då man till exempel vill slippa ett läxförhör.
Avsiktligt eller ej, nu står 450 elever i det särskilt utsatta området Gottsunda utan skola. Med byggnaden brann även möbler, teknik och inte minst elevernas skolarbeten. Kostnaden för kommunen att hitta nya lokaler blir hög, samtidigt som oskyldiga elever går miste om minst en dags undervisning.
Problemet med vandalisering och bränder är särskilt förekommande i just utsatta områden som Gottsunda. Där utanförskapet är utbrett ökar frustrationen hos många ungdomar, samtidigt som låga betyg för många gör att skolan blir en plåga snarare än en möjlighet till ett bra liv. Detta ger i det här fallet kommunen anledning att överväga om det är bättre att placera ut eleverna från området på övriga skolor, vilket flera andra kommuner har gjort med gott resultat.
Att just skolor, som ger alla barn och ungdomar möjlighet att bygga ett bättre liv åt sig själva, är så pass utsatta för såväl bränder som annan skadegörelse är både allvarligt och sorgligt. Olika sätt att minska risken för skadegörelse generellt kan vara symboliska åtgärder som att sätta upp staket och faktiskt se till att skolbyggnader är trevliga att vistas i – om så bara för att visa att ägaren bryr sig om verksamheten och eleverna. Det är även ett problem att skolan i många fall upplevs som en allmän plats där alla har rätt att vistas, i stället för att vara vigd åt elevernas lärande.
Skolplikten är ingen rätt vissa att förstöra skolgången för andra. Därför måste direkta åtgärder för att förhindra skadegörelse och våldsamt beteende ligga närmare till hands. Föräldrarna måste då hitta andra sätt att lösa skolgången för dessa elever utanför skolans lokaler, tillfälligt eller permanent. En elev som tänt eld på en papperskorg, och därmed riskerat livet på andra elever och personal, ska inte få fortsätta utgöra en fara genom att komma tillbaka till skolan dagen efter.