Intresset för att köpa svenskt kött har glädjande nog ökat på senare tid. Många minns säkert upprördheten över de danska grisarnas knorrar. Debatten har satt sina spår då fler väljer bort danskt fläskkött. Sedan år 2007 har importen minskat med 25 procent.
Samtidigt har köttimporten ökat med 87 procent på samma tid. Det betyder att vi köper mer fläskkött från i huvudsak Tyskland och Polen. Länder vars köttproduktion är mer tveksam än Danmarks.
En undersökning SVT Nyheter gjort visar att Tyskland använder fyra gånger mer antibiotika i grisuppfödningen än Danmark och hela 13 gånger mer än Sverige. Dessa uppgifter torde komma som en chock för många lagom dästa julbordsätare.
I Sverige, där gruppbehandling av djur varit förbjudet sedan år 1986, används 12,6 milligram antibiotika per djur. De utskällda danska grisuppfödarna använder 44 milligram. Polen och Tyskland använder 152 respektive 179 milligram per djur. Skräckexemplet inom EU är Spanien som använder 317 milligram.
Nu är inte antibiotikaanvändningen det enda konsumenter bör intressera sig för. Det finns andra djurskyddsaspekter att väga in, som kupering av grisarnas knorrar, med mera.
EU:s konsumenter har goda skäl att kräva ett slut på överanvändningen av antibiotika. Om djuren måste matas med antibiotika (blandas i fodret) för att överleva fram till slakt är det något allvarligt fel med uppfödningssystemet som inte ger friska djur. Dessutom leder dagens ansvarslösa användning av antibiotika till resistenta bakteriestammar som hotar medborgarnas hälsa.
Hittills har utvecklingen av mediciner hållit ungefär jämna steg med bakteriernas ökade motståndskraft. Mycket tyder på att vi nu håller på att tappa mark gentemot mikroberna och det är vårt eget fel.
Multiresistenta bakteriestammar är ett av de stora hoten mot människors hälsa som FN:s hälsoorganisation WHO varnar för. Inom EU dör årligen omkring 26 000 personer till följd av antibiotikaresistenta bakterier. Globalt uppskattas siffran till en halv miljon.
Ändå blandas antibiotika i djurfoder som om det inte skulle påverka utvecklingen av resistens. 80 procent av antibiotikaanvändningen inom EU sker inom djuruppfödningen och nio gånger av tio som förebyggande behandlingar av hela djurgrupper oavsett sjukdomssymptom.
Detta vansinne måste få ett slut. EU måste få de skärpta regler som aviserats kring djuruppfödningens antibiotikaanvändning på plats under 2016. Folkhälsorisken är alldeles för stor för att argument som ökade kostnader för djuruppfödningen ska ha någon relevans.
Svensk köttproduktion är ju ett exempel på att det går att minimera antibiotikaanvändningen.
Ytterligare en anledning att välja svenskt kött.