Egentligen var den militära beredskapen knappast god. I decennier hade försvaret underfinansierats, och Sverige skulle ha stått sig slätt mot ett väpnat angrepp.
Samma naivitet råder återigen i svensk politik. När Sveriges Radio kontaktade de politiker som ansvarat för att avveckla regionernas beredskapslager för pandemier, kände de flesta inte till betydelsen av besluten som fattats (SR Ekot, 28/5). Socialminister Lena Hallengren (S) beskrev beredskapen inför coronapandemin som god i februari, men nu har det avslöjats att det saknades analyser av kommunernas krisberedskap (SR Ekot, 28/5). Samma visa gäller för försvaret. Försvarsbesluten under de senaste decennierna har satt försvaret i ett prekärt läge, samtidigt som hotet från Ryssland tornat upp sig.
Det tycks vara en svensk tradition att underskatta behovet av krisberedskap. Samma tendens syns återigen i diskussioner om statligt ägande. År 2010 fick regeringen mandat av riksdagen att sälja statens andelar i SAS, och i fjol fattade riksdagen beslut om att sälja Telia. Mycket tyder på att det skulle skada krisberedskapen.
Enligt en hemligstämplad rapport från Försvarsmakten bör statens andel i Telia inte säljas (TT, 4/3). Det går endast att spekulera i skälen för den bedömningen, men det ligger nära till hands att anta att Telias nät bedöms som samhällsviktiga. Att sälja andelen i Telia utan att ta hänsyn till försvarspolitiska ändamål vore liktydigt med en nedrustning.
SAS spelade tidigare en betydande roll i det svenska totalförsvaret, med flygplan som på kort tid kunde omvandlas till sjuktransporter. I händelse av kris eller krig kan civila lufttransporter behövas, vilket även bekräftades av en statlig utredning i fjol. Genom ägarinflytandet i SAS kan det garanteras.
Näringsminister Ibrahim Baylan (S) meddelade i ett svar på en skriftlig fråga (19/2) från en riksdagsledamot att regeringen avser sälja aktieinnehavet i SAS vid lämplig tidpunkt. Men nu har frågan ställts på sin spets. Under coronapandemin har bolagets ekonomi förvärrats. Enligt senaste kvartalsrapporten behövs ägartillskott för att det inte ska gå i konkurs (Ekot, 28/5).
Det finns goda skäl för regeringen att göra vad som krävs för att rädda SAS, men också att omvärdera beslutet att sälja aktierna. Riskerna med att överlåta samhällsviktig infrastruktur är även mer påtagliga än tidigare. Nyligen gick ett bolag kontrollerat av kinesiska staten in i krisande flygbolaget Norwegian.
Ett starkt försvar kräver mer än militära medel. Fungerande kommunikationer och transporter behövs. Även om näringslivet är privat ingår det i totalförsvaret, och staten har ett ansvar att kontrollera samhällskritisk infrastruktur.
Svenskt försvar har länge nedprioriterats, och krisberedskapen försummats. Om det finns något att lära av pandemin är det att risker bör tas på allvar före en kris.