Två gånger om året skickar Skolinspektionen ut enkäter till alla landets grund- och gymnasieskolor. I dessa får elever och lärare i årskurs fem och nio samt år två på gymnasiet, lämna sina uppfattningar om skolgången. Den senaste sammanställningen, för åren 2017–2018, presenterades i förra veckan (12/11). Resultaten är nedslående och har inte förbättrats.
Andelen elever i grundskolan som upplever att ordningsreglerna följs, har sjunkit. I nionde klass är de mindre än hälften. Föga förvånande saknar eleverna också studiero, i femte klass en fjärdedel och i nionde klass över en tredjedel. Även lärarna märker av försämringen, då 30 procent anger att en stor del av undervisningstiden går åt till att hålla ordning i klassrummet.
Tyvärr verkar problemen vara allvarligare än att man bara pratar på lektionerna. Elevernas studiero beror även på tryggheten i skolan. I de skolor med lägst andel elever som känner sig trygga, upplever mindre än hälften studiero, jämfört med 73 procent i de tryggaste skolorna.
Skolenkäten bekräftar bilden av ordning som brutit samman. För en tid sedan larmade Polisen i Göteborg (SVT Väst 8/10) om att högstadieelever använder tunga droger som kokain under skoltid. Ett annat exempel gavs i Tove Lifvendahls reportage (SvD 25/8) om tolvårige Filip som trakasserades så illa av jämnåriga att familjen tvingades flytta till en annan stad.
Stök och bråk i skolan borde förhindras av de närvarande vuxna – lärarna. Men deras befogenhet att ingripa har kraftigt begränsats. Elever får väldigt sällan skickas ut ur klassrummet oavsett hur mycket de stör eller gör sina kamrater illa till mods. Än värre är det i situationer som kräver fysiska ingripanden från skolpersonal för att upprätthålla ordningen. Hotet om att statliga Barn- och elevombudet i så fall kommer att driva skadeståndstalan mot skolan är ständigt närvarande.
Osäkerheten får många lärare att undvika att ta konflikter. Att det saknas auktoritet i många skolor illustreras också av att det bara i år har förekommit flera fall där lärare har misshandlats av elever. Det är helt nödvändigt att öka lärarnas befogenheter att skapa ordning i klassrummen.
De främsta invändningarna mot detta, att regler och disciplin skulle hämma kreativitet och lust att lära, motsägs tydligt av skolenkäten. Elevernas lust att lära minskar redan i dag och en av de främsta orsakerna är otrygghet. Endast runt hälften av de elever som inte känner sig trygga, tycker att skolarbetet är roligt, intressant eller väcker nyfikenhet. Om man är rädd för sina kamrater är skolan inte rolig, oavsett hur fritt arbetet är.
För att åter göra skolan lugn, trygg och rolig krävs ordning och reda. Lärarna måste ges de nödvändiga befogenheterna.