Tillgång till snabbt, fungerande internet lär bli en grundförutsättning för att kunna delta i samhällslivet inom en överskådlig framtid. Men stora delar av landet riskerar dock att lämnas utanför i denna digitala framtid, varnar ledarskribenten.
Tillgång till snabbt, fungerande internet lär bli en grundförutsättning för att kunna delta i samhällslivet inom en överskådlig framtid. Redan i dag prioriterar många företag både kundservice och vanliga tjänster på sina hemsidor. När allt fler myndigheter stänger sina lokala kontor blir digital kontakt det enda alternativet till långa resor. Corona visade också att hemarbete på både heltid och deltid kan fungera väl, varför det lär bli vanligare även efter pandemin.
Stora delar av landet riskerar dock att lämnas utanför i denna digitala framtid. Flera regioner varnar i Sveriges radio (11/10) för att de inte kommer uppnå regeringens mål för bredbandsutbyggnad. Enligt en strategi som antogs 2016 ska hela landet ha tillgång till snabbt bredband senast år 2025. Över hälften av regionerna bedömer dock att de förmodligen inte kommer nå målet och över en tredjedel att de inte kommer nå det alls.
Det vore i så fall inte första gången regeringen misslyckas med måluppfyllelsen. Strategins första delmål var att 95 procent av landets hushåll skulle ha tillgång till snabbt bredband senast år 2020. Inte ens i storstäderna där den brukar gå snabbast låg utbyggnaden i fas, utan endast på 87 procent (Dagens samhälle 16/6).
Misslyckandet var dock störst på landsbygden där över hälften av alla familjer saknar snabbt bredband. Det är också boende på landsbygden som främst kommer drabbas om målet till 2025 inte uppnås. Problemet är att det är dyrare att dra bredbandet över längre sträckor samtidigt som det bor färre personer som kan betala för det än i tätbefolkade storstäder. På många platser är marken också svår att gräva upp för att kunna dra fiber.
Kostnaderna drar också upp priset för enskilda hushåll att ansluta sig till nätet. Många operatörer anser därför att det inte är tillräckligt lönsamt att installera bredband. Staten har bidragit med stödpengar, men enligt Post- och telestyrelsen, PTS, saknas fortfarande 19 miljarder kronor för att nå bredbandsmålet.
Ändå tycks digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) inte vara särskilt oroad. I SR säger Ygeman att han trots varningarna tror att målet kommer att nås i tid, bland annat eftersom marknadsefterfrågan har ökat efter pandemin. Det vore självklart bekvämt om företag och kunder spontant löste problemet på egen hand, men det kanske inte ansvarigt statsråd bör förlita sig på.
Ygeman har förvisso sagt att mer pengar kommer anslås om utbyggnaden verkar stanna av i framtiden. Löften om finansiering kan nog låta bra men det är knappast helt betryggande. I praktiken skjuts problemet bara på framtiden. Och om man väntar till sista stund minskar utrymmet att hinna genomföra verkningsfulla lösningar. Regeringen bör redan nu se över planerna för att garantera att hela landet nås av den digitala infrastrukturen.