Det är förstås viktigt att Västerviks kommun följer lagen. Men allt som är lagligt behöver inte vara lämpligt.
Det är sympatiskt att Kronståhl och Jonsson tar matchen om VA-verksamheten. Med en passning till insändarskribenter och ledarsidan vill de rätta till felaktiga uppfattningar. Men de förminskar både diskussionen och sig själva genom att endast diskutera laglighet.
Det är en inte helt ovanlig strategi inom kommunpolitiken att när kritik uppstår backa hem och täta till sitt försvar i den säkraste positionen. ”Vi har inte gjort något olagligt”. Men lagstiftningen är förutsättningen, inte målet, för kommunpolitik. Även lämplighet behöver diskuteras och tas politiskt ansvar för. Inom lagligt agerande finns olika vägval. I förtroendeuppdrag krävs att man upprätthåller förtroendet genom att förklara och försvara sina beslut, utefter praktiska eller ideologiska skiljelinjer.
En finansminister som försvarar sin politik och prioriteringar med ”jag har inte gjort något olagligt” skulle inte bli långvarig på sin position. Om förbundskapten Hamrén inte lyckas ta Sverige till fotbolls-EM ligger han pyrt till för att få fortsätta. Han skulle inte öka sina chanser genom att poängtera att han minsann har följt lagen.
Det är bra att kammarrätten och kommunens revisorer tar en titt på laglighetsfrågan. Principfrågorna kvarstår dock även om inga olagligheter upptäcks. Skatter som döljs i avgifter är ett principiellt problem även om de skulle råka vara lagliga. Att kommunen har laglig rätt att ta ut en borgensavgift betyder inte att det alltid är lämpligt. Den bristande förutsägbarheten i skenande VA-taxor är ett problem vare sig de följer lagen eller ej.
Kronståhls och Jonssons replik ändrar därför inte mycket i sak. En sak klargörs dock en smula. De nöjer sig med endast en förklaring till höjningarna - ett underskott från 2012 som beräknas vara återställt år 2015. Att höja taxorna med 63 procent på fem år för att återställa ett underskott kan mycket väl vara en korrekt åtgärd. Men när underskottet är återställt finns inte skäl för fortsatt höga taxor.
Någon form av sänkning bör vi således kunna förvänta oss, förutsatt att kostnaderna inte stigit permanent med över 63 procent på fem år. Det vore lämplig att den politiska majoriteten skaffar sig svar på detta också.
Huruvida pengarna hamnar direkt i skattekollektivets kassa eller stannar på annat konto är juridiskt men inte principiellt avgörande. Att lägga pengar från VA-avgifter på hög utan att ha en glasklar bild av vad de ska användas till är ur ett medborgarperspektiv fortfarande att betrakta som en dold skatt. Lösningen är att sänka taxorna eller att vara lika glasklar mot medborgarna vad de ska användas till inom VA-verksamheten.
Vad vill den politiska majoriteten i kommunen med VA-verksamheten och Västerviks Miljö & Energi? Utöver att följa lagen. Hur ser investeringsplanen ut för VA-verksamheten och hur påverkar planen de framtida taxorna? Bollen ligger fortfarande hos er.