I en allt mer digital värld ökar bedrägerierna över internet i omfång och organisering. När mycket av handeln flyttas till nätet måste också Polisen följa med i utvecklingen för att säkra medborgarna. Finns inte resurser till detta så lämnas fältet fritt för organiserad brottslighet.
Den 10 januari presenterade branschorganisationen Svensk Försäkrings projekt Trygghetskommissionen sin rapport om vad den kallar livskvalitetsbrott. Det gäller framförallt effekten av internationella stöldligor och it-relaterad bedrägeribrottslighet – brottskategorier som annars ägnas liten uppmärksamhet.
Rapporten pekar på att den minskade kontantmängden i samhället har lett till att kriminella skiftar fokus från fysisk tillskanskning av pengar såsom rån och stöld till att allt mer begå brott via internet. Tilltron vi har till elektroniska tjänster utnyttjas av bedragare för att lura till sig pengar.
Denna typ av brottslighet blir allt mer organiserad och systematisk. Volymen av bedrägerier ökar. Trygghetskommissionen efterlyser inrättandet av en statlig it-ombudsman som ska ”ge frågorna den dignitet de kräver”. Men som så ofta när det gäller nypåkomna tjänstemannaroller torde det handla om en skenlösning. Har inte Polisen resurser för att utreda de anmälda brotten så spelar det ingen roll hur mycket statsförvaltningen diskuterar frågan.
Till exempel står Polisens bedrägerigrupper i Östergötland fortfarande utan förundersökningsledare sedan den förre slutade före jul. Han beskriver för Östgöta Correspondenten (10/1) hur utredningar läggs på hög eller kasseras när volymerna blir överväldigande. Gruppchefen för bedrägerigruppen i Linköping säger till samma tidning att den nya digitala miljön är mer krävande för polisen, samtidigt som det blir lättare att begå stora mängder brott på kort tid.
Stockholmspolisen har sedan oktober 2018 haft som policy att inte utreda bedrägerier som har ett värde på 5 000 kronor eller lägre. Man är överbelastad med anmälningar och saknar resurser för att utreda fler. Med den pågående utvecklingen kommer bördan dock knappast att lätta. Det kan från Polisens håll vara nödvändigt att prioritera större brott. Men när den i praktiken avkriminaliserar brott för att resurser saknas får det uppenbara konsekvenser. Det blir fritt fram för brottslingar som kan iscensätta mängder av mindre bedrägerier.
5 000 kronor är inte mycket i brottssammanhang. Men för personer med skral ekonomi kan det vara förödande. En undersökning gjord av Swedbank tillsammans med Sifo i oktober 2017 visade att 16 procent av befolkningen inte kunde hantera en oväntad utgift på just 5 000 kronor.
Rättssystemets yttersta uppgift är att säkra att lagen efterlevs. Polisen måste även ha kapaciteten att utreda brott av ringa värde. Låter man bedrägerierna pågå ostraffat kommer den ökande volymen få stora konsekvenser för samhället och för många människors privatekonomi. Vad som då lär hända med tilliten till rättsväsendet är inte svårt att gissa.